Dagboksblad lördag 31 januari 2009

En sån dag, en riktig hunddag. Men utan morgonfika. Man kan ju inte få allt. Efter frukosten begav jag mig till soptippen med diverse skit vi hade samlat i en hög i garaget. Jag kom tillbaka hem lagom för att möta våra bekanta som vi hade bjudit över på hundpromenad och semla. Vi drog iväg till golfbakan så att Ia och deras bullterrier Pucko skulle få springa lösa. Det var lite för många skidåkare och annat löst folk på golfbanan, men en del lösspringande blev det. Man kan säga att en 35 kilos bullterrier inte riktigt kan springa lika snabbt som en 14-kilos lagotto. Pucko blev rejält frånsprungen, i synnerhet när Ia koppar in efterbärnnkammaren (dvs hon stoppar in svansen mellan benen och sänker rumpan).

Dom brukar säga att Pucko är ointresserad av allt, omöjlig att lära någonting, men trots allt en underbar hund. Det sista tvivlar jag inte på, men de två första påståendena har jag alltid trott bara vara deras okunskap, bristande tålamod eller något annat. På vägen hem från golfbanan tog jag Pucko i kopplet bara för att se om han var helt okontaktbar. Jag provade med att stanna och inte gå vidare förrän han tittade på mig. Det fattade han faktiskt ganska fort. När vi kommit hem till oss och dragit i oss var sin semla tänkte jag att jag skulle försöka lära Pucko stänga en kökslåda. Dom sa att han var någorlunda inklickad, så med klicker i högsta hugg tänkte jag visa hur lätt det är att lära en hund vad som hest. Lärdom nummer ett: Pucko är den slabbigaste hunden jag någonsin mött. När han käkat några godisar ur min hand var handen fullständigt nerdreglad. Lärdom nummer två. Pucko tuggar heller på klicker och mina händer än puttar på en låda. Lärdom nummer tre: Det räcker inte med 10 minuter för att lära ett Pucko stänga en kökslåda. Men jag ska fan lyckas med det, om jag så ska behöva låna Pucko en hel helg.

När Pucko med familj åkt hem åkte vi och handlade. Väl hemkomna från det och mitt i matuppackandet ringde telefonen, och nästa hundfamilj anmälde sin ankomst. Det blev en extra tur till affären för att komplettera lite. Sedan blev det en väldigt trevlig middag och kväll med hundar i centrum. Tack snälla för att ni kom!

Nu har vi promenerat Ia och jag tycker det börjar bli dags för te och smörgås, och sedan är det kanske läggdags.