söndag 4 januari 2009

Dagboksblad söndag 4 januari 2009

Dagen började i ett stort frågetecken (och så naturligtvis morgonfika och senare frukost). När frun gick och la sig i går kväll var hon allt annat än frisk. Skulle hon idag vara pigg nog för att gå på tryffelsafari på Järvafältet? Ja, av föregående inlägg kan man dra slutsatsen att det var hon. Sålunda, efter frukost begav sig fru, hund och äldsta dotter, tillsammans med Hannah och Tristan ut till Järvafältet för att där möta upp ytterligare en intresserad tryffelletare. Själv valde jag att stanna hemma och arbeta framför datorn.

Några timmar senare kom Hannah, Tristan, och övriga familjen tillbaka och ville ha varm choklad. Det fick dom (ja, inte Ia och Tristan. Dom fick inte ens kall choklad) Ia var så trött så hon gick och la sig på en gång, och Tristan, vis av tidigare besök hos oss, gick runt hela huset, varv efter varv och letade efter begagnade tuggben som Ia lämnat efter sig. Men han hittade inga (osis, men så elaka är vi). Uppiggad av chokladen drabbades Hannah av ett stort lagottopälsvårdarbehov, och eftersom Tristans päls inte är någon egentlig utmaning tog hon sig an Ias päls i stället. Hon både redde ut tovorna på hakan och klippte öronen. Tack så mycket för det Hannah, du är alltid välkommen till oss.

På eftermiddagen var det meningen att vi skulle ut till bekanta i Orminge (nej, det är inte Markoolio), men dels ville de inte bli smittade av den eventuella sjukdom frun drabbats av, och dels orkade hon kanske inte riktigt det. I stället åt vi middag.

På kvällen, stärkt av både förmiddagspromenad, lyckan över att Ia hittat tryffel, varm choklad, en friserad hund utan egen ansträngning och vansinnigt god middag, åkte vi in till stan för att yngsta dottern skulle få åka skridskor med sin moster på Zinkens IP. Medan dom åkte skridskor bland alla idioter till bandy- och hockeyspelare som åker fort, hänsynslöst och viftar med sina klubbor hur som helst, promenerade jag, frun och Ia runt Södermalm. Eller i alla fall delar av. Det var jävligt kallt, och Ia är tamejfan hopplös att ha i stan. Hon drar som en häst och ska nosa överallt samt äta allt för mycket som jag tycker är olämpligt för en hund att äta. Nåväl, efter skridskoåkning och promenad åkte vi hem till fruns syster och drack varm choklad (igen). Sedan var det i princip dags att åka hem, och nu är det nästan läggdags. Jag ska bara......

2 kommentarer:

Anonym sa...

jag pillar gärna mer på Ias päls

Hundblues sa...

Som sagt Hannah, du är alltid välkommen hit, och inte bara för att pilla lagottopäls.