Dagboksblad onsdag 13 juli 2011

Dags för uppbrott igen. Turligt nog hade vi inget förtält att fälla, för det regnade en del när vi packade ihop. Vi hade inte så bråttom, så det tog ett tag innan vi kom iväg, men bortemot 12-blecket var vi färdiga att veva upp stödbenen och bege oss mot Simrishamn.

Första stoppet blev redan i Råå. Där fanns det ett kafé som sålde den smått legendariska glassen Lejonet & Björnen. Vi missade att besöka dem när vi var i Göteborg, och det kafé som sålde den glassen i Smögen förra året fanns inte kvar i år. ( Ni som var med när det begav sig vet ju att Lejonet & Björnen startade i liten skala på Räntmästargatan i Göteborg 1977, och jag var väl där första gången 1978. Det var många som uppskattade deras ambition att göra glass så som glass ska göras, och ganska snart växte dom ur källarlokalen på Räntmästargatan och flyttade till Danska Vägen, där som fortfarande har sin glassbar.)

Nästa stopp blev i Sjöbo (denna ort som för all framtid får mig att tänka på kommunalrådet, den rasistiske skånske grisbonden och centerpartisten Sven-Olle Olsson, sedermera medlem i Sverigedemokraterna och hans jävla folkomröstning om flyktingmottagandet i kommunen) där vi tankade. Sedan raka spåret till Simrishamn. Ställa upp husvagnen fort som attan och så järnet till Backagården, ett av alla dessa fik som man som besökare på Österlen måste klara av.

Hemkomna från Backagården reste vi upp förtältet och lagade sedan middag. Hundpromenad och Morden i Midsomer (på TV3) fick avsluta familjekvällen.