Dagboksblad söndag 15 november 2009

Tidigt upp idag också. Efter morgonfikat började jag förbereda middagen, för den skulle jag aldrig hinna laga på eftermiddagen. Till middag var det nämligen tänkt gryta. Burgundisk köttgryta som den heter på svenska. (Orkar inte slå upp hur den stavas på franska, men ni som är intresserade vet vad jag menar.) När den var klar för att stå och puttra i tre timmar var det frukostdags, och sedan bar det iväg till Älvsjömässan för fotomässans skull.

Det blev en lång och mycket givande dag på mässan. Jag tittade på många spännande (och dyra) leksaker (snacka om att fotografering är en materialsport), lyssnade på flera intressanta föredrag och köpte en hel del spännande böcker. Och inte minst, tittade på en väldig massa bilder. Både bra och dåliga.

Framemot halv fem var jag åter hemma, och kunde då lägga sista handen vid köttgrytan. (Den hade inte puttrat sen halv tio då jag satte på den, utan andra hemmavarande hade dragit av den från spisen vid tolvblecket. Jag skar och brynte champinjoner och lät grytan med dessa koka ytterligare en halvtimme, och sedan käkade vi middag. Därpå följde en hundpromenad, och så har jag suttit lite framför datorn, druckit lite kaffe, och strax är det läggdags. Sådetså

Dagboksblad lördag 14 november 2009

Idag har större delen av dagen upptagits av vårt ordenssällskaps avdelning i Stockholms (Riddare Templet Concordias) 110-årsjubileum. Det var nämligen runt 110 år sedan templet grundades, och sådant måste firas. 100-årfirandet höll vi i statshusets blå hallen, men detta jubileum som ju ändå måste betraktas som lite mindre, hölls i våra egna lokaler.

Klockan 10 hämtade jag baguetter jag hade beställt på ICA-butiken här i närheten och sedan åkte jag in till templet. Resten av förmiddagen gick åt till att lägga upp mat och i övrigt förbereda festmåltiden som vi skulle inta efter högtidsmötet. Till detta jubileum var även, som det heter, damerna inbjudna.

Jubileet förlöpte helt enligt plan, och bortemot halv åtta kunde jag åter träda in i bostaden, dock ganska så trött. Det blev lite slötittande på TV, och sedan läggdags.

Dagboksblad fredag 13 november 2009

Idag kulminerade arbetet med vår budget. Jävlar vad slitigt det var. Hela dagen har gått åt till det, liksom alla mina krafter. När jag kom hem från jobbet var jag helt slut. Det blev "grillad kyckling och potatissallad" till middag. Sedan hundpromenad, Doobido, fika och snart kanske det borde vara läggdags, med tanke på hur trött jag är och med tanke på vad morgondagen har att erbjuda. Så nu ger jag helt enkelt fanken!

Dagboksblad torsdag 12 november 2009

Nä, jag blev inte sjuk. Skönt kan man ju tycka.

-Vad är det för dag idag?
-Torsdag.
-Vad är torsdag för dag?
-Mötesdag. (Om man är avdelningschef. Och det är man. I stort sett hela dagen har jag suttit i möte, och fått skit för sånt som andra borde fixa. Jag anser att en utvecklingschef ska ägna sin tid åt konstruktionsrelaterade aktiviteter och inte åt att jaga leverantörer som inte håller vad de lovad. Till sånt borde vi använda de välbetalda inköpare och inköpschefer vi har, men det tyckte uppenbarligen inte Han Som Bestämmer. (Apskaft!!!)

Kvällen var vigd åt IOGT-NTO:s traditionella tävling Pumpen. (Vill ni veta mer så läs inlägget för förra året. Där hamnar ni om ni följer denna länk) Vi tyckte det gick väldigt bra för oss. Det brukar det inte göra, men i år kändes det väldigt bra. Och för en liten stund sedan fick jag ett mejl där det stod att vi fått 55 poäng. Och det är bra!!

Nu ska jag fortsätta att arbeta. Jag ska få ihop nån jävla budget till i morgon. Man blir lätt fartblind kan jag säga. Jag får inte riktigt ihop budgeten, men eftersom det bara är runt 10 miljoner kronor som felar är det helt OK. (Vår verksamhet omsluter runt 250 miljoner kronor, och då är 10 miljoner felränkningspengar. Man förlorar ju helt perspektivet på pengar och pengars värde när man jobbar med sådana summor.)

Dagboksblad onsdag 11 november 2009

Eftersom jag är tillförordnad avdelningschef denna vecka är det jag som håller i ledningsgruppsammanträdet. Det var idag. Och jävlar vilket bra möte det blev. Och informationsmötet till all personal efteråt blev också väldigt bra när jag ledde det.

Frampå eftermiddagen började jag känna mig lite varm om öronen och lite luddigare i huvudet än vanligt. Historien har lärt mig att detta skulle kunna vara symptom på influensa. OM det var influensa skulle jag bara bli sämre allt eftersom tiden gick. Och en utbrytande influensa kombinerat med Vespakörande är ingen bra kombination, så jag drog järnet hem. Väl hemma kände jag mig fortfarande inte ett dugg sjuk mer än just luddet mellan öronen. Men för säkerhets skull ställde jag in kvällens besök på IOGT-NTO-föreningen. Där finns det ju en del äldre och lite klena personer, och jag ville inte utsätta dom för risken att bli smittad. Sålunda ägnade jag kvällen åt att arbeta i stället. Och jag har inte blivit sämre. I alla fall inte ännu.

Dagboksblad tisdag 10 november 2009

Tisdag är ordensdag, så även denna vecka. Idag har vi haft Mästare Råd, vilket är detsamma som styrelsemöte. Vi höll på länge, så hem kom jag väldigt sent. Men det är sånt som händer

Dagboksblad måndag 9 november 2009

Första dagen som avdelningschef avklarad. Det gick sisådär. Jag missade ett möte som min chef hade glömt tala om för mig att jag skulle gå på. Men å andra sidan slapp jag få skit för det som han inte hade gjort till det mötet, som ju nu fick i ett mejl i stället.

Kvällen var tänkt att ägnas åt ordensmöte här ute i förorten. Men dessvärre var det för få medlemmar som kom, så det blev inget vidare möte. I stället åkte jag hem och städade. Eller snarare plockade undan. Nu blir det te och djurpolisen på animal planet

Dagboksblad söndag 8 november 2009

Tidigt som attan rusade jag upp och käkade frukost. Allt för att hinna till Linköping i tid för dagens höjdpunkt, ordensmöte i STICG. Klockan 9 hämtade jag upp sekreteraren i vårt tempel, och sedan satte vi kurs på Linköping. Vi var framme i god tid, vilket var helt enligt plan, för då skulle vi hinna gå och ta en fika någonstans först, vilket vi också gjorde. Linds konditori fick duga. Sedan gick vi till templet och hade möte, och därefter bjöds det på middag. Framemot halv fem började vi vår hemresa, och några timmar senare var jag hemma. Hundpromenad var precis vad jag behövde eftersom jag suttit stilla i stort sett hela dagen, och sedan blev det te och rosenbulle. Nu tror inte jag denna dag ger som mycket mer muntrationer, så nu går jag och lägger mig! Den kommande veckan ska jag vara tillförordnad avdelningschef, då vår ordinarie chef är i Kina. Då gäller det att bestämma så mycket bra som möjligt, nu när jag har chansen.

Dagboksblad lördag 7 november 2009

Jag har ju jävligt svårt att låta bli att gå på matmässan när den arrangeras, trots att jag vet att jag blir besviken och förbannad. Det är nämligen så att utställarna av alkoholhaltiga drycker blir bara fler och fler, och utställare av mat och matlagningstillbehör blir bara färre. Och föredragen är heller inte speciellt intressanta. Men jag åkte alltså till Älvsjömässan och Det Goda Köket i morse. Lång kö var det till entren dessutom. Men den stod jag glatt i, för att konstatera att det var om möjligt ännu fler vin- och spritimportörer som ställde ut i år. Men jag smakade mig runt bland ostar, korvar, choklad, knäckebröd och annat intressant. Och det mest slående är ju något man egentligen redan vet, nämligen att ost INTE ska ätas kylskåpskall. Rumstempererad är den mycket godare. Jag köpte mig en ny stekpanna och några knivar, sen åkte jag hem.

Hemkommen åkte vi i princip och handlade och sedan började jag laga middag och sätta en deg till rosenbullar. Fruns syster kom och käkade middag, och sen började vi med lite hundvård. Eller snarare hundpälsvård. När pälsen var vårdad bakade jag ut rosenbullarna och sedan gick vi på hundpromenad. Hemkomna blev det fika, rosenbullsbak, bildbearbetning, och så slutade kvällen med nybakade rosenbullar och te.

Dagboksblad fredag 6 november

Lika bra att erkänna det först som sist. Vi har slarvat med firandet av Gustav II Adolf idag. Jag tycker det hör till att hylla den man som la grunden till Liseberg. (Hade Gusvav II Adolf aldrig grundat Göteborg, hade Liseberg aldrig funnits.) Kvällen ägnades i stället åt i stort sett ingenting. Vi tittade på Doobidoo, somliga tittade på Cirkus Möller, och sedan tittade vi på det inspelade avsnittet av förra veckans Doobidoo. Och sen blev det inte mer denna dag.

Dagboksblad torsdag 5 november 2009

Det blev en lång arbetsdag idag. Först hela dan på jobbet, och sedan kvällspass. En av våra konsultleverantörer hade bjudit ut hela min grupp på bowling och middag. Och eftersom det är viktigt att hålla sig väl med sina leverantörer så att man får de absolut bästa konsulterna, var det inte mycket annat att göra än att hänga med.

I bowlinghallen stötte jag ihop med en av sveriges bästa basister inom Blues och Rockabilly, Urban Hed (basist i bl a Knockout Greg & Blue weather). Sånt gör övriga familjen avundsjuk, så det blev fort i väg med ett SMS.

Efter bowlingen gick vi till restaurang Grappa för att käka mat. Det var ett dyrt, trendigt och inte speciellt bra ställe. Dom skulle väl föreställa italienska, men dom lyckades inge vidare. Till huvudrätt beställde jag en oxfilé med tryffelsås. Man kan säga att jag kände inte ett uns av tryffelsmak, däremot tyckte jag såsen smakade glutamat (E 621). Efterrättsmenys saknade både Pannacotta och Tiramisu. Man kan ju säga att det vittnar om en vilja att inte gå i samma hjulspår som alla andra italienska restauranger gör. OCh det kan väl vara OK att servera efterrätter som inspirerats från andra länder än Italien. Man måste ju inte slaviskt följa ett lands traditioner menyn rakt igenom. Men faktum är att varken nyponsoppa eller chockladmouse kändes speciellt nyskapande. Dessutom, chokladmousen var helt utan finess, och dessutom jävligt stor. Vi snackar närmare tre deciliter. Det är ganska mycket!!

Dock, även om köket inte levde upp till mina förväntningar vill jag inte alls klaga på kvällen. Det är alltid spännande att besöka nya restauranger, och det var en väldigt trevlig kväll. Men fan vad det regnade när jag körde hem på Vespan vid 10-tiden.

Dagboksblad onsdag 4 november 2009

Så var det då åter dags att åka till Göteborg på tjänsteresa. Det var det flen än jag som gjorde. Flygplanet har väl 120 platser, och säkert 15 var arbetskamrater. Jag skulle inte vara ute speciellt mycket, det visste jag. I stort sett bara gå mellan taxi och byggnader. Men jävlar vad jag frös när vi kom till Landvetter.

Eftersom frun läser italienska på onsdagar, hade jag den stora förmånen att själv få promenera hund. Kallt men rofyllt. Och så mycket mer blev det inte av denna dag.

Dagboksblad tisdag 3 november 2009

Tisdag är lika med tempeldag, så även denna tisdag. Men dagen började med en tur in till stan på Vespan för att få framljuset justerat. Det pekade ganska mycket rakt upp, och framför allt in i framförvarande bils backspegel. Det var inte alltid uppskattat ska jag säga.

När ljuset var justerat vidtog en lugn dag på jobbet. Inga möten inbokade över huvud taget. Vete fan hur det gick till. Och som sagt, på kvällen ordensmöte. I samband med ordensmöten, eller snarare efter själva mötet brukar vi alltid äta lite tillsammans. Idag serverades det blomkåls- och broccolisoppa. Vid sådana tillfällen väljer jag bort brödragemenskapen och åker hellre hem för att sova, så att man inte är som en död sill i morgon bitti när taxin till flyget kommer vid sex.

Dagboksblad måndag 2 november

Lyckades vara tidigt på jobbet, och ändå ha lämnat hunden på dagis innan. Fick för ovanlighetens skull en lugn förmiddag, toch till och med en tämligen lugn eftermiddag. Förmiddagen ägnades åt att gå igenom ansökningar till en tjänst som projektekonom som jag har haft utlagd på företagets interna jobbsökarsida. Egentligen hade jag redan hittat en jag ville anställa, som hörde av sig till mig via rykten redan innan jag lagt ut jobbannonsen. Men företagets policy är sådan att alla jobb ska annonseras ut, så det var liksom bara till att göra så. Och jag blir förundrad över svaren jag fått. Jag fick 11 svar, och över hälften av de som sökt saknar grundläggande kvalifikationer för jobbet. Jag arbetar i en internationell koncern med engelska som koncernspråk, men jag krävde att man ska kunna flytande svenska för denna tjänst. Det blir liksom lättare då. (Om man söker folk till en mycket speciell tjänst där det är svårt att hitta kompetenta sökande i Sverige är svenska naturligtvis inget krav, men här talar vi om en enklare ekonomitjänst, och sådan kompetens finns i överflöd i Sverige.) Över hälften av de sökande kunde inte svenska, trots att det uttryckligen står som ett krav i annonsen. Koncernens interna hemsida för lediga jobb kan läsas av alla i koncernen i hela världen, och jag hade fått ansökningar från Indien, Pakistan, Kina, Malaysia och Spanien. Och dom kan inte svenska. Jävla puckon! (Fråga inte varför jag skrev jobbanonnsen på engelska. Det är ett koncernkrav.) Å andra sidan är det en beklaglig signal. Det finns massor med folk inom koncernen som inget hellre vill än att komma till Sverige och arbeta. Ett ganska uselt betyg både på deras eget land och i viss mån även på vårt företags sätt att hantera sina anställa i dessa länder. Jag kommer i alla fall att anställa hon som först kontaktade mig.

Kvällen ägnades åt middag, hundpromenad, hundvård, tv-tittande på matakuten och datorarbete. Jag har, dumt nog börjat titta på att förbättra den hemsida för vårt ordenssällskap som jag är ansvarig för. Jag skulle vilja bygga upp den med ramar, så att det alltid finns en menyrad överst på sidan. Kan ju vara lite svårt eftersom jag inte kan html-kodning, och min html-editor inte har stöd för ramar. Men jag har nu pillat en stund, tittat på lite andra hemsidor och en html-kurs på nätet, och jag känner att jag börjar få till det. Det finns dock en del saker jag inte har kläm på än, och jag känner det finns STOR risk att jag inte kan lägga mig förrän jag har löst dessa problem. Varning för sen kväll med andra ord.

Dagboksblad söndag 1 november 2009

Oops, när jag vaknade i morse var det redan november. Hur gick det till? När jag la mig igår kväll var det bara oktober, det vet jag säkert.

Vi vaknade runt 8 och drack morgonkaffe. Sedan slumrade vi till bortemot tio och samtidigt lyssnade vi på Mannheimer och Tengby på radio. Ett perfekt sätt att börja sin morgon på, i synnerhet när man bor i husvagn. Det har vi provat tidigare. Det ska bli spännande att se hur många nätter det blir i husvagnen nu under vintersäsongen. Vi har betalat 4500 kronor för att stå där fram till slutet av april. Det gäller med andra ord att få valuta för pengarna genom att vara där ofta.

Efter frukost och en förmiddagspromenad med hunden packade vi emellertid ihop oss och åkte hem. Hemmavid väntade en del göromål om man säger så. Framför allt stod hundvård på schemat. Nu har det kammats och kloklipps en del. Vi har också handlat och käkat middag, druckit kvällskaffe och tittat på en film. Filmen var Ture Sventon i London, en helt fantastisk film, och kanske i mitt tycke en av de allra bästa julkalendrarna som någonsin gjorts.

Såvitt jag kan förstå återstår nu inte så mycket mer att göra än att gå och lägga sig, så jag gör väl det då.

Dagboksblad lördag 31 oktober 2009

Vaknade tidigt och gick upp och gjorde morgonkaffe. Så småningom, efter en seg morgon, rullade delar av familjen iväg mot Malmköping, och campingplatsen där vår husvagn står uppställd för vintern. På vägen dit stannade vi till i Strängnäs, i första hand för att hitta ett bageri där man kunde få lite fikabröd. Jag har varit i Strängnäs tidigare, framför allt på klassresa för 29 år sedan, och jag hade ett ungefärligt minne av var man kunde parkera bilen och var liksom centrumkärnan var någonstans. Vi åkte in i stan och snurrade runt. Vi såg, inte ett bageri, men väl ett kafé som var öppet och verkade väldigt trevligt. Men inte fan kände jag riktigt igen mig. Till slut gav vi upp, parkerade bilen och tänkte gå för att fika. Men innan vi gjorde det tog jag fram datorn och tittade på en karta över Strängnäs, och vi befann oss precis där jag hade tänkt att vi skulle befinna oss. Men uppenbarligen hade stan förändrats sen hösten 1980. När vi var där på klassresa bodde vi hemma hos vår klassföreståndare, som hade ett hus, eller snarare ett antal hus kring en gård i de äldsta delarna av stan. (Det var väl något slags sommarställe för hennes familj. I vanliga fall bodde hon i Solna) Och det var där vi hade parkerat. Jag var givetvis tvungen att gå och se om jag kände igen hennes hus, och det gjorde jag. Uppenbarligen bodde hon där numer permanent, eftersom hon är pensionär sedan drygt 10 år. Och såvitt jag kunde se var hon hemma, men jag valde att inte ringa på. (När vi hade en återträff för 10 år sedan i klassen var hon med, och då var hon ganska upprörd för att ingen av oss i klassen någonsin hade hälsat på henne i Strängnäs, vilket hon hade bjudit in oss till när vi slutade nian. Och eftersom jag sällan gjort som någon lärare sagt, vet jag inte om hon hade kunnat hantera att jag för en gångs skull gjorde som hon sagt.

I alla fall, vi fikade på Grassagåren. Ett underbart ställe, som dessutom passade hundägare, eftersom man trots att det var så sent på året, kunde sitta ute och fika. Vi köpte med oss två bullar och sedan satte vi kursen mot Malmköping. När vi lämnade husvagnen där för några veckor sedan kunde vi inte ställa den på den plats vi bokat, för det stod redan en annan vagn där. Det hade ju blivit lite fel någonstans. I stället ställde vi vagnen på en annan plats, och så lovade campingvärden att dra vår vagn till rätt ställe lite senare. Det löftet gav jag inte mycket för, men tro´t eller ej, när vi kom fram till campingen stod vår vagn uppställt på "vår" plats. Bara att dra igång värmen och bege sig ut på hundpromenad. Vi gick till konsum och handlade middagsmat, och så hem igen.

Efter middagen har vi tittat på DVD-filmer. Vi fick inte ta med oss digitalboxen, den ville de hemmavarande ha kvar hemma, så vi stoppade ner en massa DVD i stället. Kvällen har dels ägnats åt en Sherlok Holmes, och dels åt en underbar vestern med John Wayne. Vagnen är nu varm och go, så det är väl bara att lägga sig. Vi har ju fått både kvällsfika och kvällsmat, så nu återstår bara en tesked tandkräm.

Dagboksblad fredag 30 oktober

Dagen började med ett möte tillsammans med några kollegor. På det mötet presenterades något som kallades för capability measurements. Vi fyra projektchefer som var där fick fullständigt spel och tryckte upp presentatören mot väggen och sa att detta var det jävligaste skit vi sett på länge. Han kan fetglömma att vi tänker arbeta med sådant. Det får han ta med sig tillbaka till sin chef. Han blev fullständigt tilltvålad av vår samlade frustration över detta korkade förslag. Sedan vidtog nästa möte. Då hade samme stackars man ett nytt förslag om hur vi skulle fördela administrativa resurser mellan olika avdelningar. Då var vi tre projektchefer som tvålade till honom ännu mer och körde ner hela förslaget i halsen på honom och så talade vi om hur det skulle vara. Sedan hade han bara att gå hem till sin chef och förklara att det inte hade gått så bra att sälja in det förslag dom hade kuckelurat ihop.


När jag på kvällen stod i kön på Ica och konstaterade att det hade varit en ganska lyckad dag på jobbet för jag hade ju fått som jag hade velat, fick känslan plötsligt en dålig bismak. Jag hade visserligen fått igenom min vilja, men på vilket sätt? Ångvältsmetoden, och hur elegant är egentligen den? Vad lämnar den efter sig? En massa tillplattade människor. Är det något att vara stolt över? Egentligen inte. Det känns inge bra. Jag måste prata med honom på måndag för att liksom förklara. Och så kanske jag borde överväga att testa sina talanger i argumentationsteknik nästa gång jag vill ha igenom något.

De som varit i Rom kom hem i eftermiddags, så nu är familjen fulltalig igen. Vi har tittat på 315 bilder från Rom, i huvudsak föreställande Sixtinska kapellet, Peterskyrkan och en jävla massa Vespor, fotograferade för min skull. Hunden är kvällspromenerad och nu återstår bara att käka en äpplepaj till fikat och sedan gå och lägga sig. Eller så.

Dagboksblad torsdag 29 oktober 2009

Summering av dagen på jobbet: Det första mejlet jag skrev igår kväll, kommentarer på en presentation, uppskattades väldigt mycket av presentationsförfattaren. Han tyckte det vär väldigt bra synpunkter och var oerhört tacksam för alla elaka kommentarer jag hade haft.
Det andra mejlet, kommeterades; bra förklarat, nu förstår jag allt, men förjävligt att inte ansvarig gjort det för flera månader sedan. Då kände jag att gårdagskvällens slit framför datorn inte varit förgäves. Det beslöt vi att fira genom att äta middag på restaurang (näe, inte därför, men vi kände för att gå ut och käka italienskt). Då det inte fanns lediga bord på vår standarditalienare för enklare middagar, var vi tvungna att leta upp en ny restaurang. Och vi hittade en riktig pärla. Buchetta på Rådmansgatan. En liten enkel restaruang, med suverän betjäning och kanonmat. Dit kommer vi att gå fler gånger. På vägen hem verkligen kände man hur belåten man var av maten. Inte övermätt, men väl belåten. Kanon helt enkelt.

Väl hemma var det hög tid att bestämma vad jag skulle baka till fredagsfikat på jobbet. Det blev en enkel äpplepaj, för då blev det mer tid över till att arbeta, vilket behövdes. Först skrev jag ett argt mejl till min chef och beklagade mig över hur hans chef hade hanterat ett problem som jag hade. Sedan skrev jag en månadsrapport till chefen från min verksamhet. Och då blev klockan skitmycket igen.

Dagboksblad onsdag 28 oktober 2009

Idag tog jag bilen till jobbet, vilket innebar att jag fick lämna hunden på dagis. Dock hämtade frun henne och dom fick en fin promenad hem. Eftersom frun skulle på sin kurs i italienska på kvällen fick jag käka middag ensam. Och jag kunde jobba ifred. Och promenera hunden ensam. Arbetet på kvällen bestod i att besvara två stycken mejl. Det tog mig fyra timmar. Dels skulle jag granska och kommentera en presentation. Jag gjorde vad jag kunde för att hitta på besvärliga synpunkter och ifrågasätta innehållet. När jag var klar kände jag mig rätt nöjd. Sedan skulle jag på ett enkelt sätt beskriva en väldigt komplext problem. Det tog två och en halv timme, men jag kände vi förbannat nöjd när jag fått iväg mejlet, och kan nu därefter med gott samvete gå och lägga mig.

Dagboksblad tisdag 27 oktober 2009

Tisdag är lika med ordensdag. Vi hade styrelsemöte, som vi kallar för Mästare råd (N.B. Sär skrivningen är medveten för det heter Mästare råd). Framemot 10 styrde jag Vespan hemåt och landade runt halv elva i soffan med datorn i knät, för att forstsätta arbeta. Det kommer jag bli tvungen att göra säkert bortemot halv 1. ("Det är mycket nu")

Dagboksblad måndag 26 oktober 2009

Så blev det åter dags att göra en insats Sveriges exportindustri och ytterligare dra in mer pengar åt Investor och grabbarna. Det kändes ganska bra när jag rullade hemåt på Vespan runt 5. Jag hade inte slösat bort en timme av min dyra arbetstid på socialt umänge med arbetskamraterna, utan bara jobbat plikttroget hela dagen. Och inte nog med det. Jag fortsatte jobba hemmavid när vi hade käkat mat och promenerat hund. Och inte heller nu förslösade jag någon tid på meningslöst prat med andra familjemedlemmar, utan jag jobbade i stort set hela kvällen, och så blev det läggdags.

Dagboksblad söndag 25 oktober 2009

Förkylningen håller i sig, om än med förminskad kraft. För de på väg till Rom gällde nu sista rycket med packandet. Somliga i familjen har en förmåga att alltid bli klar i sista sekunden, och ibland ännu senare. Idag hade vi varit väldigt tydliga i vår kommunikation om vad som gällde, och i princip på planerad tid rullade vi väg mot Arlanda. Inget tramsigt avvinkande vid säkerhetskontrollen, utan vi dumpade dem utanför terminal 5. Och sen åkte vi hem.

Eftermiddagen ägnades åt hundpromenad, brödbak om middagstillredning. Kvällen ägandes åt TV-tittande, fika och så blev det läggdags.

Dagboksblad lördag 24 oktober 2009

Men sådärja, då har förkylningen flyttat sig från halsen till näsan. Perfekt, då vet man var man har den. Efter en ganska seg morgon begav vi oss iväg till stan, denna gång med hund. Tanken var att Ia skulle få lite stadsträning. Bl a. Vi började stadsbesöket som så ofta på espressobaren Primafila på Upplandsgatan. Nu äntligen hade Andrea (ägaren) lyckats få tag på en tamp i rätt storlek. Jag behöver en så liten som 50mm, och det fick jag nu.

Efter en god espresso vandrade vi bort och upp på Observatoriekullen. Där, vid själva observatoriet hittade vi ett kafé som jag aldrig sett tidigare. Det såg riktigt bra ut. Dock var det inte fikadags än, så vi vandrade vidare med kafé Himlavalvet i minnet. Helt plöstligt befann vi oss på Odengatan utanför butik Lakritsroten, så det var inte mycket annat att göra än att gå in och köpa lakritsgodis. Sedan vände vi tillbaka samma väg, och si, då passade det att fika på kafé Himlavalvet. Det gjorde vi. Nybakade bullar är inte helt fel, men det var lite dyrt. Sedan åkte vi hem.

När vi lämnat av Ia hemma åkte vi vidare för att handla lite mat och ett resebrandlarm, som vi tyckte våra barn kunde ha med sig till Rom. Därefter hem och sätta en deg och så laga middag.

Kvällen bestod av lite brödbakande, lite datoriserande och en hel del packande för de som ska ut och resa. Och rätt som det är, är det läggdags.

Dagboksblad fredag 23 oktober 2009

Slutade gårdagen med ont i halsen och så jävla trött att jag sovit bort hela kvällen. Dagen skulle börja redan klockan 5 med frukost för att hinna med taxin till flyget för vidare transport till Göteborg. Kändes väl inte som de bästa oddsen för en lyckad dag. Men dessbättre vaknade jag och mådde förhållandevis bra. (Hade jag haft ett tråkigt arbete och obegränsat med pengar hade jag garanterat stannat hemma från jobbet, men nu gäller inget av dessa vilkor.) Jag intog en förstärkt frukost. Förstärkningen bestod av magnecyl, zyx och en jävla massa vicks blå, och sedan var jag redo för en ny arbetsdag.

Direkt efter lunch åkte jag hem från Göteborg, allt för att hinna med kvällens begivenhet. Vi hade bokat biljetter till S/S Blidösunds sista musikkryssning för året, och kvällen till ära spelade Sveriges kanske bästa R'n'B-(Rythm and Blues, inga tramisga nymodigheter här inte)band Knockout Greg & Blue Weather. Dessvärre finns egentligen inte detta band längre, men detta var en så kallad återförening. Tyvärr saknades denna kväll den underbare gitarristen Anders Lewén och saxofonisten Torbjörn Eliasson. Dom var troligen ute och spelade med en annan legend inom svensk Blues, Sven Zetterberg. Trots deras frånvaro och tack vare duktiga ersättare (framför allt Jonas Göransson på gitarr) blev det en oförglömlig kväll. Det borde egentligen vara förbjudet för så duktiga musiker att inte längre spela tillsammans.

Framemot halv tolv kom vi i alla fall hem, och då gick jag och la mig. De andra fortsatte sitt letande och bokande av hotellrum i Rom inför nästa vecka.

Dagboksblad torsdag 22 oktober 2009

Vaknade med jävligt ont i halsen. Har haft svårt att bedöma om det är halsbränna eller en begynnande förkylning, så för säkerhets skull har jag käkat, Link, PepciDuo, Zyx, Vicks blå hela dagen, men inget har hjälpt. Har också haft förmånen att både få lämna och hämta hund på dagis. Och att handla middag. När jag kom hem var jag så jävla trött så jag bara ville lägga mig, men alla ville omedelbart ha middag, så det blev till att fixa det. Sedan däckade jag i soffan resten av kvällen, medan övriga familjen försökte komma till rätta med en liten malör som dom just upptäckt. Barnen ska tillsammans med sin moster och mormor åka till Rom över höstlovet. Och dom hade just upptäckt att det fanns två hotell med samma namn i Rom "Hotel Le Petit". Dom hade bokat rum på det ena med trodde att det var det andra. Dessvärre, visade det sig, låg det hotell dom bokat rum på, runt tre mil från Rom, vilket inte var vad de hade tänkt sig. Kvällen ägnades därför åt att försöka hitta ett bättre hotell. Dom lyckades nästan.

Dagboksblad onsdag 21 oktober 2009

Tidigt som fan (och tidigt som vanligt) kom taxin för att hämta mig till flyget. Och dagen var fullbokad med möten, så jag kunde inte åka hem förrän med halv sex-flyget, och eftersom vi hade möte i IOGT-NTO-föreningen blev det till att i princip gå från taxin till egna bilen och åka iväg. Lite sent kom jag, men det är inte mycket att göra åt. Någon middag hann jag inte äta idag, och det känns inte riktigt bra. Dessutom har jag suttit och arbetat lite, så nu är jag både hungrig och trött. Inte mycket at göra åt.

Dagboksblad tisdag 20 oktober 2009

Tisdag är oftast ordensdag, så även idag. Efter jobbet åkte jag till stan, för att först ha styrelsemöte (som i vårt sammanhang kallas för mästareråd) och sedan ha ritualmöte (som i vårt sammanhang kallas för ritualmöte), med val. Jag blev omvald till Under Mästare.

Framemot halv elva åkte jag hem för att kunna lägga mig tidigt eftersom morgondagen erbjuder en resa till Göteborg, med tidig start.

Dagboksblad måndag 19 oktober 2009

Efter jobbet (eller egentligen mitt i jobbet) begav jag mig hem för att hämta yngsta dottern för att vi sedan gemensamt skulle åka till hennes skola för utvecklingssamtal. Det var det första i denna nya skola, och jag hade fått stränga order om att inte säga något dumt (framför allt från frun. Jag förstår inte alls vad hon oroar sig för. Jag har väl aldrig sagt till någon lärare tidigare att han inte kan stava, eller att det papper dom delat ut om datapolicy var den värsta jävla skit jag någonsin sagt.) Jag tror jag skötte mig ganska väl, för när vi åkte hem fick jag beröm för att jag tagit upp det viktigaste, något som hon själv inte hade lyckats formulera tidigare.

Hunden hade varit hemma hela dagen eftersom yngsta dottern inte hade någon skola i övrigt, så hund slapp vi hämta. Kvällen förgylldes med lite ordensarbete. Jag besökte den lilla lokala ordensavdelning (som i vårt sammanhang kallas för utpost) som min far är ordförande (som i vårt sammanhang kallas för sändebud) i. Efter möte, fika och lite samtal och umgänge åkte jag hem. Lite senare kom frun hem från något jippo dom hade haft på jobbet. Det jippot hade avslutats med gemensam matlagning på restaurangskolan. Det hade tydligen blivit både gott och varit roligt. När frun kom hem och berättade en massa saker som hon lärt sig, kunde jag, turligt nog säga; det visste jag redan. Det vore ju hemskt om hon kunde något om matlagning som inte jag kunde, men det ordnade sig alltså.

Dagboksblad söndag 18 oktober 2009

En hektisk dag har det varit. På förmiddagen bakade jag mer bröd. Och sen kom problemet. När skulle jag sätta degen för nästa bak? Vi skulle hem till mina föräldrar och käka födelsedagsmiddag mitt baket. Det blev så att jag satte degen precis innan vi åkte iväg, och så fick den stå och jäsa sina 5 timmar, och när vi kom hem bakade jag ut den. Totalt sett blev det 5 stycken bak denna helg. Inte så illa.

Dagboksblad lördag 17 oktober 2009

Vaknade hyfsat tidigt och gick upp för att koka kaffe. Så småningom masade vi oss upp och käkade frukost. Medan frun sedan gick hundpromenad röjde jag efter frukosten och satte en deg. Sedan åkte vi till stan. Att åka till stan på lördagsförmiddagarna har alltid varit ett nöje för mig. Dessvärre delar inte alltid övriga familjen den uppfattningen, och inte helller alltid finns det möjlighet att göra det. Hur som helst, idag gjorde vi det, och som vanligt när man åker till stan på lördagarna parkerar man bilen vid Tegnérlunden och kan på så sätt få sig en espresso på Primafila, som är en av stans bästa espressobarer. Därefter begav vi oss till Cordon Bleu for att inhandla en baksten att ha i ugnen. Med en baksten får man jämnare värme och kan dessutom baka på stenhäll. Det blir liksom bättre så. Jag såg en baksten på Olof Viktors i somras, men av någon anledning köpte jag ingen. När jag såg vad dom kostade på Cordon Bleu ångrade jag att jag inte köpte någon av Olof Viktor. På Cordon Bleu var dom betydligt dyrare. Och dom väger så mycket så det är inget man släpar runt i stan när man lördagsflanerar, så vi bestämde att ta den på tillbakavägen. I stället satte vi kurs mot NK och deras pralinavdelning, som är ett de bästa ställena i stan att köpa praliner på. På vägen dit passade jag på att leta efter en ny kavaj, men liksom vid tidigare försök gick det inte alls. Det finns bara svarta, gråa och mörkbruna. DET VILL JAG INTE HA!!

Efter pralinköp och bakstensköp gick vi till Nybergs och fikade, och åkte sedan hem.
Jag satte en deg till, och sedan gick vi på hundpromenad. Väl hemma igen bakade jag ut den ena degen och kokade saft. Sedan lagade jag mat och bakade av de första bröden. Brödorgien har sedan fortsatt hela kvällen. Jag har satt ytterligare en deg, den andra degen bakades av och saften buteljerades. Vi hyrde en film och tittade på den, samt bakade av den tredje bröddegen. Nu ska vi dricka te och käka nybakat bröd.