Dagboksblad lördag 31 oktober 2009

Vaknade tidigt och gick upp och gjorde morgonkaffe. Så småningom, efter en seg morgon, rullade delar av familjen iväg mot Malmköping, och campingplatsen där vår husvagn står uppställd för vintern. På vägen dit stannade vi till i Strängnäs, i första hand för att hitta ett bageri där man kunde få lite fikabröd. Jag har varit i Strängnäs tidigare, framför allt på klassresa för 29 år sedan, och jag hade ett ungefärligt minne av var man kunde parkera bilen och var liksom centrumkärnan var någonstans. Vi åkte in i stan och snurrade runt. Vi såg, inte ett bageri, men väl ett kafé som var öppet och verkade väldigt trevligt. Men inte fan kände jag riktigt igen mig. Till slut gav vi upp, parkerade bilen och tänkte gå för att fika. Men innan vi gjorde det tog jag fram datorn och tittade på en karta över Strängnäs, och vi befann oss precis där jag hade tänkt att vi skulle befinna oss. Men uppenbarligen hade stan förändrats sen hösten 1980. När vi var där på klassresa bodde vi hemma hos vår klassföreståndare, som hade ett hus, eller snarare ett antal hus kring en gård i de äldsta delarna av stan. (Det var väl något slags sommarställe för hennes familj. I vanliga fall bodde hon i Solna) Och det var där vi hade parkerat. Jag var givetvis tvungen att gå och se om jag kände igen hennes hus, och det gjorde jag. Uppenbarligen bodde hon där numer permanent, eftersom hon är pensionär sedan drygt 10 år. Och såvitt jag kunde se var hon hemma, men jag valde att inte ringa på. (När vi hade en återträff för 10 år sedan i klassen var hon med, och då var hon ganska upprörd för att ingen av oss i klassen någonsin hade hälsat på henne i Strängnäs, vilket hon hade bjudit in oss till när vi slutade nian. Och eftersom jag sällan gjort som någon lärare sagt, vet jag inte om hon hade kunnat hantera att jag för en gångs skull gjorde som hon sagt.

I alla fall, vi fikade på Grassagåren. Ett underbart ställe, som dessutom passade hundägare, eftersom man trots att det var så sent på året, kunde sitta ute och fika. Vi köpte med oss två bullar och sedan satte vi kursen mot Malmköping. När vi lämnade husvagnen där för några veckor sedan kunde vi inte ställa den på den plats vi bokat, för det stod redan en annan vagn där. Det hade ju blivit lite fel någonstans. I stället ställde vi vagnen på en annan plats, och så lovade campingvärden att dra vår vagn till rätt ställe lite senare. Det löftet gav jag inte mycket för, men tro´t eller ej, när vi kom fram till campingen stod vår vagn uppställt på "vår" plats. Bara att dra igång värmen och bege sig ut på hundpromenad. Vi gick till konsum och handlade middagsmat, och så hem igen.

Efter middagen har vi tittat på DVD-filmer. Vi fick inte ta med oss digitalboxen, den ville de hemmavarande ha kvar hemma, så vi stoppade ner en massa DVD i stället. Kvällen har dels ägnats åt en Sherlok Holmes, och dels åt en underbar vestern med John Wayne. Vagnen är nu varm och go, så det är väl bara att lägga sig. Vi har ju fått både kvällsfika och kvällsmat, så nu återstår bara en tesked tandkräm.

Dagboksblad fredag 30 oktober

Dagen började med ett möte tillsammans med några kollegor. På det mötet presenterades något som kallades för capability measurements. Vi fyra projektchefer som var där fick fullständigt spel och tryckte upp presentatören mot väggen och sa att detta var det jävligaste skit vi sett på länge. Han kan fetglömma att vi tänker arbeta med sådant. Det får han ta med sig tillbaka till sin chef. Han blev fullständigt tilltvålad av vår samlade frustration över detta korkade förslag. Sedan vidtog nästa möte. Då hade samme stackars man ett nytt förslag om hur vi skulle fördela administrativa resurser mellan olika avdelningar. Då var vi tre projektchefer som tvålade till honom ännu mer och körde ner hela förslaget i halsen på honom och så talade vi om hur det skulle vara. Sedan hade han bara att gå hem till sin chef och förklara att det inte hade gått så bra att sälja in det förslag dom hade kuckelurat ihop.


När jag på kvällen stod i kön på Ica och konstaterade att det hade varit en ganska lyckad dag på jobbet för jag hade ju fått som jag hade velat, fick känslan plötsligt en dålig bismak. Jag hade visserligen fått igenom min vilja, men på vilket sätt? Ångvältsmetoden, och hur elegant är egentligen den? Vad lämnar den efter sig? En massa tillplattade människor. Är det något att vara stolt över? Egentligen inte. Det känns inge bra. Jag måste prata med honom på måndag för att liksom förklara. Och så kanske jag borde överväga att testa sina talanger i argumentationsteknik nästa gång jag vill ha igenom något.

De som varit i Rom kom hem i eftermiddags, så nu är familjen fulltalig igen. Vi har tittat på 315 bilder från Rom, i huvudsak föreställande Sixtinska kapellet, Peterskyrkan och en jävla massa Vespor, fotograferade för min skull. Hunden är kvällspromenerad och nu återstår bara att käka en äpplepaj till fikat och sedan gå och lägga sig. Eller så.

Dagboksblad torsdag 29 oktober 2009

Summering av dagen på jobbet: Det första mejlet jag skrev igår kväll, kommentarer på en presentation, uppskattades väldigt mycket av presentationsförfattaren. Han tyckte det vär väldigt bra synpunkter och var oerhört tacksam för alla elaka kommentarer jag hade haft.
Det andra mejlet, kommeterades; bra förklarat, nu förstår jag allt, men förjävligt att inte ansvarig gjort det för flera månader sedan. Då kände jag att gårdagskvällens slit framför datorn inte varit förgäves. Det beslöt vi att fira genom att äta middag på restaurang (näe, inte därför, men vi kände för att gå ut och käka italienskt). Då det inte fanns lediga bord på vår standarditalienare för enklare middagar, var vi tvungna att leta upp en ny restaurang. Och vi hittade en riktig pärla. Buchetta på Rådmansgatan. En liten enkel restaruang, med suverän betjäning och kanonmat. Dit kommer vi att gå fler gånger. På vägen hem verkligen kände man hur belåten man var av maten. Inte övermätt, men väl belåten. Kanon helt enkelt.

Väl hemma var det hög tid att bestämma vad jag skulle baka till fredagsfikat på jobbet. Det blev en enkel äpplepaj, för då blev det mer tid över till att arbeta, vilket behövdes. Först skrev jag ett argt mejl till min chef och beklagade mig över hur hans chef hade hanterat ett problem som jag hade. Sedan skrev jag en månadsrapport till chefen från min verksamhet. Och då blev klockan skitmycket igen.

Dagboksblad onsdag 28 oktober 2009

Idag tog jag bilen till jobbet, vilket innebar att jag fick lämna hunden på dagis. Dock hämtade frun henne och dom fick en fin promenad hem. Eftersom frun skulle på sin kurs i italienska på kvällen fick jag käka middag ensam. Och jag kunde jobba ifred. Och promenera hunden ensam. Arbetet på kvällen bestod i att besvara två stycken mejl. Det tog mig fyra timmar. Dels skulle jag granska och kommentera en presentation. Jag gjorde vad jag kunde för att hitta på besvärliga synpunkter och ifrågasätta innehållet. När jag var klar kände jag mig rätt nöjd. Sedan skulle jag på ett enkelt sätt beskriva en väldigt komplext problem. Det tog två och en halv timme, men jag kände vi förbannat nöjd när jag fått iväg mejlet, och kan nu därefter med gott samvete gå och lägga mig.

Dagboksblad tisdag 27 oktober 2009

Tisdag är lika med ordensdag. Vi hade styrelsemöte, som vi kallar för Mästare råd (N.B. Sär skrivningen är medveten för det heter Mästare råd). Framemot 10 styrde jag Vespan hemåt och landade runt halv elva i soffan med datorn i knät, för att forstsätta arbeta. Det kommer jag bli tvungen att göra säkert bortemot halv 1. ("Det är mycket nu")

Dagboksblad måndag 26 oktober 2009

Så blev det åter dags att göra en insats Sveriges exportindustri och ytterligare dra in mer pengar åt Investor och grabbarna. Det kändes ganska bra när jag rullade hemåt på Vespan runt 5. Jag hade inte slösat bort en timme av min dyra arbetstid på socialt umänge med arbetskamraterna, utan bara jobbat plikttroget hela dagen. Och inte nog med det. Jag fortsatte jobba hemmavid när vi hade käkat mat och promenerat hund. Och inte heller nu förslösade jag någon tid på meningslöst prat med andra familjemedlemmar, utan jag jobbade i stort set hela kvällen, och så blev det läggdags.

Dagboksblad söndag 25 oktober 2009

Förkylningen håller i sig, om än med förminskad kraft. För de på väg till Rom gällde nu sista rycket med packandet. Somliga i familjen har en förmåga att alltid bli klar i sista sekunden, och ibland ännu senare. Idag hade vi varit väldigt tydliga i vår kommunikation om vad som gällde, och i princip på planerad tid rullade vi väg mot Arlanda. Inget tramsigt avvinkande vid säkerhetskontrollen, utan vi dumpade dem utanför terminal 5. Och sen åkte vi hem.

Eftermiddagen ägnades åt hundpromenad, brödbak om middagstillredning. Kvällen ägandes åt TV-tittande, fika och så blev det läggdags.

Dagboksblad lördag 24 oktober 2009

Men sådärja, då har förkylningen flyttat sig från halsen till näsan. Perfekt, då vet man var man har den. Efter en ganska seg morgon begav vi oss iväg till stan, denna gång med hund. Tanken var att Ia skulle få lite stadsträning. Bl a. Vi började stadsbesöket som så ofta på espressobaren Primafila på Upplandsgatan. Nu äntligen hade Andrea (ägaren) lyckats få tag på en tamp i rätt storlek. Jag behöver en så liten som 50mm, och det fick jag nu.

Efter en god espresso vandrade vi bort och upp på Observatoriekullen. Där, vid själva observatoriet hittade vi ett kafé som jag aldrig sett tidigare. Det såg riktigt bra ut. Dock var det inte fikadags än, så vi vandrade vidare med kafé Himlavalvet i minnet. Helt plöstligt befann vi oss på Odengatan utanför butik Lakritsroten, så det var inte mycket annat att göra än att gå in och köpa lakritsgodis. Sedan vände vi tillbaka samma väg, och si, då passade det att fika på kafé Himlavalvet. Det gjorde vi. Nybakade bullar är inte helt fel, men det var lite dyrt. Sedan åkte vi hem.

När vi lämnat av Ia hemma åkte vi vidare för att handla lite mat och ett resebrandlarm, som vi tyckte våra barn kunde ha med sig till Rom. Därefter hem och sätta en deg och så laga middag.

Kvällen bestod av lite brödbakande, lite datoriserande och en hel del packande för de som ska ut och resa. Och rätt som det är, är det läggdags.

Dagboksblad fredag 23 oktober 2009

Slutade gårdagen med ont i halsen och så jävla trött att jag sovit bort hela kvällen. Dagen skulle börja redan klockan 5 med frukost för att hinna med taxin till flyget för vidare transport till Göteborg. Kändes väl inte som de bästa oddsen för en lyckad dag. Men dessbättre vaknade jag och mådde förhållandevis bra. (Hade jag haft ett tråkigt arbete och obegränsat med pengar hade jag garanterat stannat hemma från jobbet, men nu gäller inget av dessa vilkor.) Jag intog en förstärkt frukost. Förstärkningen bestod av magnecyl, zyx och en jävla massa vicks blå, och sedan var jag redo för en ny arbetsdag.

Direkt efter lunch åkte jag hem från Göteborg, allt för att hinna med kvällens begivenhet. Vi hade bokat biljetter till S/S Blidösunds sista musikkryssning för året, och kvällen till ära spelade Sveriges kanske bästa R'n'B-(Rythm and Blues, inga tramisga nymodigheter här inte)band Knockout Greg & Blue Weather. Dessvärre finns egentligen inte detta band längre, men detta var en så kallad återförening. Tyvärr saknades denna kväll den underbare gitarristen Anders Lewén och saxofonisten Torbjörn Eliasson. Dom var troligen ute och spelade med en annan legend inom svensk Blues, Sven Zetterberg. Trots deras frånvaro och tack vare duktiga ersättare (framför allt Jonas Göransson på gitarr) blev det en oförglömlig kväll. Det borde egentligen vara förbjudet för så duktiga musiker att inte längre spela tillsammans.

Framemot halv tolv kom vi i alla fall hem, och då gick jag och la mig. De andra fortsatte sitt letande och bokande av hotellrum i Rom inför nästa vecka.

Dagboksblad torsdag 22 oktober 2009

Vaknade med jävligt ont i halsen. Har haft svårt att bedöma om det är halsbränna eller en begynnande förkylning, så för säkerhets skull har jag käkat, Link, PepciDuo, Zyx, Vicks blå hela dagen, men inget har hjälpt. Har också haft förmånen att både få lämna och hämta hund på dagis. Och att handla middag. När jag kom hem var jag så jävla trött så jag bara ville lägga mig, men alla ville omedelbart ha middag, så det blev till att fixa det. Sedan däckade jag i soffan resten av kvällen, medan övriga familjen försökte komma till rätta med en liten malör som dom just upptäckt. Barnen ska tillsammans med sin moster och mormor åka till Rom över höstlovet. Och dom hade just upptäckt att det fanns två hotell med samma namn i Rom "Hotel Le Petit". Dom hade bokat rum på det ena med trodde att det var det andra. Dessvärre, visade det sig, låg det hotell dom bokat rum på, runt tre mil från Rom, vilket inte var vad de hade tänkt sig. Kvällen ägnades därför åt att försöka hitta ett bättre hotell. Dom lyckades nästan.

Dagboksblad onsdag 21 oktober 2009

Tidigt som fan (och tidigt som vanligt) kom taxin för att hämta mig till flyget. Och dagen var fullbokad med möten, så jag kunde inte åka hem förrän med halv sex-flyget, och eftersom vi hade möte i IOGT-NTO-föreningen blev det till att i princip gå från taxin till egna bilen och åka iväg. Lite sent kom jag, men det är inte mycket att göra åt. Någon middag hann jag inte äta idag, och det känns inte riktigt bra. Dessutom har jag suttit och arbetat lite, så nu är jag både hungrig och trött. Inte mycket at göra åt.

Dagboksblad tisdag 20 oktober 2009

Tisdag är oftast ordensdag, så även idag. Efter jobbet åkte jag till stan, för att först ha styrelsemöte (som i vårt sammanhang kallas för mästareråd) och sedan ha ritualmöte (som i vårt sammanhang kallas för ritualmöte), med val. Jag blev omvald till Under Mästare.

Framemot halv elva åkte jag hem för att kunna lägga mig tidigt eftersom morgondagen erbjuder en resa till Göteborg, med tidig start.

Dagboksblad måndag 19 oktober 2009

Efter jobbet (eller egentligen mitt i jobbet) begav jag mig hem för att hämta yngsta dottern för att vi sedan gemensamt skulle åka till hennes skola för utvecklingssamtal. Det var det första i denna nya skola, och jag hade fått stränga order om att inte säga något dumt (framför allt från frun. Jag förstår inte alls vad hon oroar sig för. Jag har väl aldrig sagt till någon lärare tidigare att han inte kan stava, eller att det papper dom delat ut om datapolicy var den värsta jävla skit jag någonsin sagt.) Jag tror jag skötte mig ganska väl, för när vi åkte hem fick jag beröm för att jag tagit upp det viktigaste, något som hon själv inte hade lyckats formulera tidigare.

Hunden hade varit hemma hela dagen eftersom yngsta dottern inte hade någon skola i övrigt, så hund slapp vi hämta. Kvällen förgylldes med lite ordensarbete. Jag besökte den lilla lokala ordensavdelning (som i vårt sammanhang kallas för utpost) som min far är ordförande (som i vårt sammanhang kallas för sändebud) i. Efter möte, fika och lite samtal och umgänge åkte jag hem. Lite senare kom frun hem från något jippo dom hade haft på jobbet. Det jippot hade avslutats med gemensam matlagning på restaurangskolan. Det hade tydligen blivit både gott och varit roligt. När frun kom hem och berättade en massa saker som hon lärt sig, kunde jag, turligt nog säga; det visste jag redan. Det vore ju hemskt om hon kunde något om matlagning som inte jag kunde, men det ordnade sig alltså.

Dagboksblad söndag 18 oktober 2009

En hektisk dag har det varit. På förmiddagen bakade jag mer bröd. Och sen kom problemet. När skulle jag sätta degen för nästa bak? Vi skulle hem till mina föräldrar och käka födelsedagsmiddag mitt baket. Det blev så att jag satte degen precis innan vi åkte iväg, och så fick den stå och jäsa sina 5 timmar, och när vi kom hem bakade jag ut den. Totalt sett blev det 5 stycken bak denna helg. Inte så illa.

Dagboksblad lördag 17 oktober 2009

Vaknade hyfsat tidigt och gick upp för att koka kaffe. Så småningom masade vi oss upp och käkade frukost. Medan frun sedan gick hundpromenad röjde jag efter frukosten och satte en deg. Sedan åkte vi till stan. Att åka till stan på lördagsförmiddagarna har alltid varit ett nöje för mig. Dessvärre delar inte alltid övriga familjen den uppfattningen, och inte helller alltid finns det möjlighet att göra det. Hur som helst, idag gjorde vi det, och som vanligt när man åker till stan på lördagarna parkerar man bilen vid Tegnérlunden och kan på så sätt få sig en espresso på Primafila, som är en av stans bästa espressobarer. Därefter begav vi oss till Cordon Bleu for att inhandla en baksten att ha i ugnen. Med en baksten får man jämnare värme och kan dessutom baka på stenhäll. Det blir liksom bättre så. Jag såg en baksten på Olof Viktors i somras, men av någon anledning köpte jag ingen. När jag såg vad dom kostade på Cordon Bleu ångrade jag att jag inte köpte någon av Olof Viktor. På Cordon Bleu var dom betydligt dyrare. Och dom väger så mycket så det är inget man släpar runt i stan när man lördagsflanerar, så vi bestämde att ta den på tillbakavägen. I stället satte vi kurs mot NK och deras pralinavdelning, som är ett de bästa ställena i stan att köpa praliner på. På vägen dit passade jag på att leta efter en ny kavaj, men liksom vid tidigare försök gick det inte alls. Det finns bara svarta, gråa och mörkbruna. DET VILL JAG INTE HA!!

Efter pralinköp och bakstensköp gick vi till Nybergs och fikade, och åkte sedan hem.
Jag satte en deg till, och sedan gick vi på hundpromenad. Väl hemma igen bakade jag ut den ena degen och kokade saft. Sedan lagade jag mat och bakade av de första bröden. Brödorgien har sedan fortsatt hela kvällen. Jag har satt ytterligare en deg, den andra degen bakades av och saften buteljerades. Vi hyrde en film och tittade på den, samt bakade av den tredje bröddegen. Nu ska vi dricka te och käka nybakat bröd.

Dagboksblad fredag 15 oktober 2009

Sista dagen på arbetsveckan gick i samma höga tempo som de tidigare dagarna denna vecka. MEN, jag hade givit mig fan på att åka hem tidigare än vanligt, främst för att hinna åka och handla det som behövdes för helgen brödbak innan vi skulle bege oss till staden för att käka middag på restaurang. Och det lyckades. Vi hann handla och sedan åka in till stan och vara på plats till sju, då vi hade bokat bord. Vi besökte restaurant Cypern. Enligt min grekiske arbetskamrat är det en av stans två bästa grekiska restauranger. Det är ju svårt att ha en egen åsikt om, men bra är det. För ovanlighetens skull var alla barn med denna gång, vilket ju liksom var meningen. Det var ett önskemål från dem.

Sedan åkte vi hem och jag satte två surdegar. Därefter var det inte så mycket att be för, det var bara att gå och lägga sig.

Dagboksblad torsdag 15 oktober 2009

Helvete vilken morgon. När jag skulle åka till jobbet hittade jag inte min plånbok. Den fanns ingenstans i huset. Jag visste med säkerhet att jag hade använt den igår kväll när jag betalade parkeringsavgiften alldeles innan jag åkte hem efter byxköpet. Om jag skulle tappat den eller blivit bestulen skulle det således ha varit mellan parkeringsautomaten och bilen. Inte troligt, men var fan kunde plånboken vara då? På somrarna när jag förvaran den i byxfickan på kortbyxorna brukar jag lägga den i dörrfacket i bilen när jag åker bil. Eventuellt kunde det ju vara så att jag lagt den där av gammal vana, i stället för att ha kvar den i innerfickan på kavajen. Dessvärre var inte bilen hemma, så jag kunde inte kolla. Det blev att åka iväg på Vespan till infartsparkeringen vid hunddagis, där bilen som vanligt står på dagarna. Men när jag kom dit fanns det ingen plånbok i bilen (men ingen ruta var krossad heller). För säkerhets skull bad jag frun spärra mitt statoilkort, för där har jag ju kredit (eftersom det är ett kombinerat MasterCard) De andra korten tänkte jag vänta med att spärra tills jag letat hemma en gång till. Sålunda åkte jag hem och letade igen på det ställen jag redan letat på, men utan resultat. Sedan började jag tänka på de omöjliga ställena (i frysen, i biabädden, etc). Det första stället jag letade på var bakom den nedersta lådan i hallbyrån, ifall jag lagt plånboken i min byrålåda (vilket jag gör ganska ofta) och den sedan ramlat ur bakom. Och det hade den. Och därmed kunde jag lungt åka till jobbet och var där redan strax efter nio.

Jag hinner fan inte med allt på jobbet just nu, men jag vägrar för närvarande att jobba hemma, så kvällen har ägnats åt väsentliga saker. Äta middag, promenera hund, dricka espresso och inte minst förbereda surdegsgrunderna inför helgens bakorgie. Nu ska jag pilla lite med bilder och sedan blir det nog kaffe framför djurpolisen.

Dagboksblad onsdag 14 oktober 2009

Fan, nu har jag hela den här veckan, och senare delen av förra veckan försökt ta mig tid på lunchen för att gå och köpa nya byxor och deodorant, men så lång lunch har jag aldrig lyckats ta. (Det är mycket nu) Så efter att ha lagat middag, käkat middag, plockat undan efter middag och promenerat hund, begav jag mig iväg och uträttade dessa köpbehov. Dessutom köpte jag den tidigare nämnda boken av Helené Johansson på Brunkebergs bageri. På vägen hem hämtade jag fru och äldsta dotter vid tåget, som varit inne i storstaden på kurs i italienska. Sedan blev det te och rostat bröd, och nu ska jag gå och lägga mig och börja planera helgens brödbak.

Brödveckan

Någon gång för något år sedan skrev jag (tror jag) om brödbloggen Paindemartin, eller framför allt om vad jag hade läst i en tidning om hur mannen bakom bloggen såg på en brödvecka. På tisdagen och onsdagen började han fundera på vad för bröd han skulle baka till helgen, på torsdagen satte han fart på surdegarna, på fredagen gjorde han fördegarna och på lördagen bakade han själva brödet. Senaste veckorna har jag gått hårt åt bokhandeln här hemma och köpt Jan Hedhs nya bok, den nyutkomna boken av mannen bakom brödbloggen ovan samt en bok av bagaren på Brunkebergsbageriet, och samtliga böcker lyfter fram surdeg och fördegar som absolut nödvändiga för att baka gott bröd. Idag är det onsdag, nu ska jag läsa böckerna och planera helgens brödbak.

Han är inte helt kass,

Cesar Milan alltså. Det finns faktiskt några små gobitar i hans program om hunduppfostran. Men man måste se mycket skit för att hitta gobitarna. En gobit som jag tagit till mig, både i hundsammanhang och i många andra sammanhang är följande. Ofta när han kommer hem till en problemhund som han ska få ordning på, och frågar hur ofta hunden får gå på promenader, får han till svar att dom inte längre går på promenader för det är så besvärligt vid hundmöten. Då tar Cesar ut hunden på en promenad, och när dom är på gång att möta en hund säger han ungefär: "Kanon, nu får vi ett perfekt tillfälle att träna hundmöte." Har ser varje hundmöte som en möjlighet att få träna på det som inte funkar och inte som ett problem som måste hanteras. Det gillar jag, se inte bara problemet, se även möjligheten med situationen. Och jag viker aldrig undan när jag möter en hund när vi är ute och går. När mina projektledare beklagar sig över nya problem säger jag: "Va´roligt, ytterligare ett problem vi kan få lösa och visa vår skicklighet med."

Det finns en skröna (eller också är det sant, fan vet) att på kinesiska är det samma tecken för förändring och möjlighet. En förändring är alltså inte lika med problem. Detta brukar framför allt framhållas på företag när dom planerar att säga upp folk. Detsamma gäller hundmöten.

Dagboksblad tisdag 13 oktober 2009

Tisdag, men ingen ordensdag. Lite ovanligt, men det går att hantera. Till exempel har jag nu i kväll ägnat tid åt att sitta framför datorn och arbeta med ordensarbete. Protokoll, matrikeluppgifter, hemsidor och sånt. Dessutom har vi röjt lite skit i hallen och druckit lite kaffe. Nu ska jag strax titta på djurpolisen på animal planet, och sedan borde man lägga sig.

Dagboksblad måndag 12 oktober 2009

Åter tillbaka på jobbet efter "långhelgen". Det blir gärna en massa extra mejl att läsa då. Och så en massa annat som blivit liggande, bara för att man varit borta en endaste dag. Törs inte tänka på vad som skulle hända om jag blev sjuk en vecka eller så.

Nu äntligen har ordenssällskates hemsida för Stockholm blivit publicerad på internet. Av någon konstig anledning åkte ju jag på ansvaret för den när den förre ansvarige flyttade till Uppsala. Jag som inte kan ett jota om hemsidor och html-kodning. Trots det har jag lyckats färdigställa sidorna till sådant skick att dom i alla fall gick att lägga ut. Nu vidtar arbetet med att få dom någorlunda snygga.

Kvällen inleddes med middag och därefter begav jag mig till möte i vår lokala ordensavdelning här ute i förorten. Där förrättades val av styrelse inför nästa år, och det ville sig inte bättre än att dom valde mig till ordförande, eller sändebud som det heter i ordenssammanhang. Hurra, så bra, jag som har så lite att göra.

När jag kom hem var det fika och så tittade vi på det nya favoritprogrammet matakuten. Och nu är det inget annat än läggdags.

Dagboksblad söndag 11 oktober 2009

Så blev det dags att åka hemåt igen. Men någon större brådska vill man ju inte göra sig, så inte förrän bortemot halv tolv rullade vi iväg hemåt. Fem och en halv timme borde det ta att köra hem, men det tog närmare sex och en halv. Dels gjorde vi väldigt många stopp, förarbyte, toalettbesök, mat-paus, köpa-choklad-på-cloettaboden-i-gamla-Linköping-paus och mathandlarpaus, och så avslutades det hela med en jävla kö mellan Södertälje och Botkyrka. Det blev till att laga middag fort som attan när vi kom hem, och tyvärr kände jag att jag inte hade möjlighet att kila upp till hembygdsgården för att lyssna på Per Sörman, vilket jag gärna skulle velat göra. I stället har det blivit en lugn hemmakväll. Nu ska jag lägga mig och läsa lite innan det är dags att sova.

Dagboksblad lördag 10 oktober 2009

Steg upp okristligt tidigt för att skjutsa äldsta dottern till centralen, för att hon skulle kunna ta tåget tillbaka till huvudstaden. Hon hade vissa åtaganden kring insamlingen för världens barn och behövde därför vara i Stockholm senast ett.

När jag ändå var ute och åkte bil och det var tidigt på morgonen, tog jag med mig kameran för att fotografera. Men varken inspirationen eller det rätta ljuset infann sig, så det blev inget. (Nu tycker inte jag man kan skylla på bristande inspiration, det handlar egentligen bara om hårt arbete, men uppenbarligen var jag inte sugen på det. Dessutom var det kallt ute.)

När jag kom hem käkade vi en andra frukost (den första åt jag vid sju) och så småningom begav vi oss iväg mot stan. Först ställdes kosan mot min yngst kusins nyinflyttade lägenhet. Den ligger i ett område som heter Strömmensberg. Där hade jag aldrig varit förut. När vi började närma oss tyckte jag det såg väldigt fint ut. Trevliga hus med fina gårdar. Men det visade sig att hon bodde i Strömmensbergs absolut fulaste hus. Det huset bröt liksom av mot stilen i övrigt. Men vad gör väl det? Till skillnad från alla andra som bor i de finare husen, har hon en fin utsikt från sina fönster. Bara fina hus vart hon än tittar. Och lägenheten var det absolut inget fel på. Tvärt om. Vi hade med oss lite äpplepaj så vi fikade där. Det var nog bra, för att hitta ett kafé med uteservering (vilket är ett krav när man har hund) kanske inte hade varit det enklaste inne i stan. Det hade förmodligen ordnat sig om man gick bort till Haga, men nu slapp vi det.

Sedan begav vi oss in till stan, bl a för att hämta de byxor som yngsta dottern köpt igår och lämnat kvar för att få upplagda till rätt längd. När det var klart påbörjades en strump- och väskjakt. Det gick väl sisådär. Strumpor hittades med någon väska som yngsta dottern ville ha hittade vi inte. Det blev till att åka hem väsklös.

När vi skulle åka hem kände vi att allt promenerande hade framkallat ett stort behov av något att äta. En försenad lunch var helt enkelt vad vi behövde. Vad gör man då när man är i Göteborg och vill ha en försenad lunch? Man åker till heden och köper sig en halv special förstås. Så det gjorde vi. Sen åkte vi hem.

Fram på kvällen, när vi hade dragit i oss middag, åkte vi hem till Totti och Dinos flock. Jag har sagt det förut, men det förtjänar att sägas igen. Det är otroligt vad mycket fina och trevliga människor man lärt känna på grund av sitt hundägarskap. Vi fick en trevlig kväll hemma hos Yvonne och Anders med nästan bara hundprat. Det är alltid väldigt lärorikt att träffa folk som haft hund länge och som vet hur man tränar hund. Vi fick både en del hemsnickarade teorier bekräftade och en hel del nya tips. Och trevligt hade vi som sagt. Vad mer kan man begära av en lördagskväll i oktober? Egentligen ingenting. Tack så väldigt mycket för fika, gästfrihet och hundträningslärdomar.

Hemma igen var det dags för kvällsmat (det kan lätt bli lite snärjigt att hinna med alla måltider och fika, men det går om man ligger i och inte inte äter för mycket varje gång). Medan familjen i övrigt tittade på någon film på TV, låg jag och läste en fototidning (eller om jag möjligen sov, jag minns inte så mycket av vad jag läste, så jag kanske inte läste så mycket). Nu är det emellertid läggdags.

Dagboksblad fredag 9 oktober 2009

Lika tidigt som vanligt rusade vi upp för att käka frukost och packa in hela familjen i bilen, för att ställa färden mot Mölnlycke. Delar av släkten hade 60-årskalas i kväll, och sånt måste man vara med på. Vi rullade iväg runt 9 och bortemot kvart i tre var vi inne i Göteborg. Vi gick en sväng i stan, köpte espresso och cappucino på Bar Centro och byxor på någon annan affär. Byxköpet var jag inte inblandad i, men väl kaffet. Sedan åkte vi hem till släkten och deltog i de sista förberedelserna inför kalaset, och klockan 6 brakade det löst. Vi var väl en drygt 30 personer, och det var både gott och trevligt. Lite olyckligt gick diskmasinen sönder just när middagsdisken skulle påbörjas, så det blev till att handdiska.

När alla gästerna gått hem, kunde man sätta sig med en kopp te framför TV:n och det var väldigt behagligt. Och nu är jag jävligt trött.

Dagboksblad torsdag 8 oktober 2009

En förjävlig dag på jobbet. Möten från halv 9 till halv 5. Inklusive lunchmöte. Sedan åkte jag och hämtade hunden. Alltså fick jag inte köra Vespa idag.

Kvällen ägnades bl a åt besök på IKEA, och att förbereda inför morgondagens semesteravfärd. Dessutom, och kanske framför allt, ägnades den dock åt att i telefon tillsammans med en av mina projektledare, göra en planering av hennes kommande projekt. Planeringen måste på en övergripande nivå vara klar i morgon.

I övrigt blev det lite tid framför datorn, och nu är det nattinatti.

Ett land som flödar av mjölk och honung

Kan låta som en önskedröm, men det skulle bli väldigt kladdigt i skorna. Däremot landet där man kan få nyslungad honung och jordubbar, och kan byta ut mjölken mot yougurt, det är minsann något att längta efter. Jag fick just en kommentar på ett tidigare inlägg som raskt tog mig tillbaka till den 13 juli 2005. Då var vi i Odensåker hos släktingar och för första gången i mitt liv fick jag smaka just färska jordgubbar, nyslungad honung och yougurt. Det var något så vansinnigt gott, så det är svårslaget. (I samma division lirar nog nästan bara färska jordgubbar med riktig balsamvinäger.) Vi har inte varit i Odensåker sedan dess men vi har käkat jordgubbar och honung och yougurt. Det gör vi så ofta färska jordgubbar och nyslungad honung sammanfaller, och alltid minns jag första gången jag åt det.

Dagboksblad onsdag 7 oktober 2009

Klockan kvart i fem steg jag upp i morse för att käka frukost, laga ett hål på mina byxor, och så småningom vara klart att åka när taxin kom klockan 6.

Möte i stort sett hela dagen i Göteborg (det är ju därför vi åker dit, så det var väl helt enligt planerna.) När jag kom hem slafsade jag hastigt i mig kvällens middagssoppa, och drog sedan iväg på IOGT-NTO-möte. Jag var ansvarig för fikat, så jag slängde ner lite kanelbullar från i söndags. Frun hade dessutom bakat en sockerkaka under eftermiddagen, så den snodde jag med mig också. (Faktum är att hon faktiskt hade bakat den för just det ändamålet.) Kvällens föreläsare hette Lars-Åke Gustavsson, och är "känd från radio". Han arbetar på Radio Stockholms trafikredation, och på vägen hem från flyget hörde jag honom prata i radio om nedblåsta byggnadsställningar på Drottningholmsvägen. Och lite senare kom han ut till vår IOGT-NTO-förening och berättade både om hur lokalradion föddes och utvecklades, och hur trafikredationen föddes och utvecklades. Mycket intresant att lyssna till honom.

Nu har jag kommit hem, och ska pilla lite med bilder, och sedan är det läggdags.

Dagboksblad tisdag 6 oktober 2009

Så var det tisdag igen, och tempeldag igen. Ikväll hade vi ett väldigt fint ritualmöte i Prövade Riddares Grad. Det tog dock så lång tid att jag inte tyckte mig ha tid att stanna kvar på det efterföljande samkvämet, utan jag åkte hem. I morgon är det flygdags till Göteborg, så det är bra att lägga sig så tidigt det bara går, dvs nu!

Dagboksblad måndag 5 oktober 2009

Så var arbetsveckan igång igen. Måndagar är en typisk mötesdag på jobbet, så även denna dag. Kvällen ägnades åt så kallad hundvård. Mer precist pälsvård. FAN, jag vill ha en italiensk nakenhund. Kan man inte korsa en lagotto med en kinesisk nakenhund så man slipper all jävla pälsvård. När hunden var färdigvårdad avslutades dagen framför TV:n och TV4:s Matakuten. Ett populistiskt tramsprogram som går ut på att Bert Karlsson får skälla på folk för att det serveras så dålig mat i skolorna runt om i Sverige. Men trots detta är det ett för mig mycket kärt ämne. Jag tycker skolmaten generellt är under all kritik, och programmet ger mig verkligen fog för mina synpukter. Likaväl som de ger mig fog för mina uppfattningar om change management, vilket bl a kocken Melker Andersson utan större framgång försöker utöva i ett skolkök ute i Haninge. Kul program helt enkelt. Och på det lite djurpolisen.

Bilder från Dalarna

Var ju i Dalarna, på Saxenborgs kursgår i Grangärde för någon månad sedan. Jag tog en del bilder, och dom har kommit tillbaka från labbet nu. (Vet inte om jag kan anlita Hundblues Fotolabb längre. Dom har otroligt långa leveranstider.) Så här såg det ut på Saxenborg.

Tvärs över sjön ligger ett gammalt sågverk. Dit kan man åka om man vill fotografera. Och det vill man ju.

Dagboksblad söndag 4 oktober 1009

Att få dagen att gå ihop var en riktig utmaning. På schemat stod att köra husvagnen till Malmköping för vinteruppställning, att laga till en god söndagsmiddag samt att baka kanelbullar med anledning av kanelbullens dag och bjuda vänner på dessa bullar. Till detta får väl läggas behovet av sovmorgon till följd av att man var ute och svirade sent på igår kväll.

Vi masade oss i alla fall upp så att vi kom iväg med husvagnen strax efter 10. Knappt två timmar senare rullade vi in på Malmköpings camping, och kunde konstatera att på den plats vi bokat stod det redan en husvagn. Medan campingvärden forskade i vem det var och varför han stod på vår plats, ställde vi upp vagnen på en annan plats. Vi kokade oss kaffe och lite senare en korv till lunch, och fick så småningom reda på att han som ställt vagnen på vår plats inte var på plats i Malmköping och hade tänkt stå ytterligare några veckor. Då erbjöd sig campingvärden att dra vår vagn på plats när den nuvarande vagnen åkt därifrån. Hur det kom sig att han stod där fick vi aldrig någon klarhet i. Våra planer att ta en promenad sket sig eftersom det regnade som fan hela tiden. I stället åkte vi hem.

Det gick betydligt snabbare och enklare att köra hem utan husvagn än att köra det med husvagn. Hemkomna satte jag raskt en bulldeg och påbörjade köttgrytan till middag. Bortemot sju var middagen uppäten och kanelbullarna bakade, och vi kunde fika tillsammans med våra gäster. Det blev en angenäm avslutning på helgen.

Dagboksblad lördag 3 oktober 2009

Tidigt morgonfika och tidig frukost och tidig hundpromenad. Allt detta för att både frun och jag ska ut på ärenden tidigt. Jag skulle till stan och ordenshuset eftersom vårt ordenssällskap hade så kallat öppet hus idag. Det betydde att alla som ville fick komma in i ordenslokalerna och titta hur det ser ut. Man tror ju lätt att Tempel Riddare Orden är hemlig, men så är det inte, och det ville vi visa.

När detta var klart, bortemot fem, tog jag Vespan och körde hem. Hemma lagade jag snabbt mat, och sedan begav sig somliga av oss iväg till Stampen för att lyssna på musik. Bandet The Beat from Pallokaville spelade. Hemma var vi inte förrän runt 1, och då var det i princip läggdags.

Dagboksblad fredag 2 oktober 2009

I morse var det verkligen is på instrumentpanelen, backspeglarna och, värst av allt, på sadeln på Vespan. Trots detta valde jag att åka tvåhjuligt till jobbet.

På förmiddagen deltog jag på ett möte, och där presenterades ett förslag till mål för nästa år för vår verksamhet. Dessa mål skiljde sig markant åt från årets mål, och om man mäter mål är det vansinnigt att byta målformulering varje år, för då ser man ju inte om man blir bättre eller inte. Jag tycker det är amatörmässigt, och bara en klåpare kan komma på att byta mål varje år. Det framförde jag med eftertryck på mötet, och då sa var underbare controller: "Den synpunkten framförde din chef redan i går på ledningsgruppen, men han framförde den något mer diplomatiskt.

Kvällen ägnades åt hundpromenad (det är kallt att promenera hund i kortbyxor när det bara är 4 grader varmt ute) och att titta på Doobidoo, samt att fika och pilla lite på bilder.

Dagboksblad torsdag 1 jävla oktober 2009

Nu är det kallt och höst. Det går visserligen fortfarande att köra Vespa till jobbet, men idag blev det bil. Jag har fått förmånen att hämta hund i eftermiddag.

Dagen började dock med frukost och att baka baugetter, som tillsammans med brödet jag bakade i går kväll, skulle bli välkomstmackor till dagens seminarium på jobbet. Det var ett heldagsseminuarium med en massa projektledare, som jag var ansvarig för. Det tog på krafterna kan jag säga, så när jag rullade iväg mot hunddagis bortemot halv fem var jag ganska trött. Trots det dumpade jag bara hunden, svidade om till Vespaklädsel och drog sedan mot stan, för att delta i IOGT-NTO:s rådslag kring rörelsens värdegrund.

Runt halv nio hade vi diskuterat värdegrunden klart, och jag begav mig hemåt. Kvällen avslutades framför datorn, pillandes på en del bilder.