En sån dag. Fy fan! Fast roligt är det. Ibland. Eftersom frun är på tjänsteresa åkte jag på att lämna hund på dagis. Och sedan halv nio började möteseländet på jobbet. Möte mellan halv nio och halv 11. Möte mellan 11 och 12. Möte mellan 12 och 13. Lunch mellan 13 och 13.30. Förbereda möte mellan 13.30 och 14. Möte mellan 14 och 14.20. Skriva protokoll och rätta upp tidplan mellan 14.20 och 15. Möte mellan 15 och 16. Möte mellan 16 och 17. Hämta hund på dagis, åka hem för att lämna hund och byta bil mot Vespa, avlägga blixtvisit hos Hannah och vara på Kammakargatan för ordensmöte klockan 18.00, kombinerat med mer trafin än någonsin, både mellan jobbet och hundagis och mellan hemmet och Kammakargatan. Det sket sig. Men nu är jag i alla fall hemma och ska sova.
tisdag 22 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Oj då måste ha varit rekord i möten på en och samma dag. Glöm inte att stanna till och andas ibland ;) Hoppas det blir en lugnare dag för dig idag.
Kan man överleva sådana dagar????
Från mitt perspektiv verkar det alldeles omöjligt.
Ta det varligt!
Breezie, my middle name is sammanträde, och detta var ingen engångsföreteelse, men riktigt så jävligt är det inte alltid.
Frun, jag överlever. Men jag var lite förbannad när jag inte fick ihop det på eftermiddagen. Jag vet att man ska vara försiktig med att säga så, men jag har varit med så pass länge att jag vet ungefär var min gräns går. Jag har kört hårdare under längre perioder och det har gått bra. Så jag tror inte en sån här dag är så farlig.
om det finns ett vm i möte så vann du det i dag...ialla fall minst brons!
Ja, du behöver ju inte sitta i soffan och undra < Vad ska vi göra i kväll..> typ..
Bronsplats, max.
Yvonne, det bekymret har jag sällan.
Precis som Yvonne sa, du har inte haft problem med sysselsättning i alla fall!
Helena, om jag skulle känna mig lite sysslolös har jag ett trix att ta till, så det ordnar sig även om olyckan skulle vara framme någon gång. Men som sagt, risken är ganska liten.
Skicka en kommentar