torsdag 25 december 2008

Dagboksblad 25 december 2008

Denna dag har också i princip förlöpt som juldagar brukar göra (utom förra året). Vi har varit på mina föräldrars sommarställe. Sommarställe kanske är fel ord förresten, de flesta grannarna är permanentboende, även om området en gång skapades som ett sommarstugeområde, och mina föräldrar bor där nästan lika mycket på vintern som på sommaren. Dock har vi trotsat mattraditionen, som föreskriver kalkon på juldagen. Men det var omöjligt att uppbringa en kalkon i lagom storlek när den skulle handlas, så i stället har vi spisat oxfilé. Det gick bra det också.

Nu har vi kommit hem, Ia har promenerat en hel del idag, somliga har sovit en hel del och de flesta har invigt julklappsspelet, Stockholmsspelet. Just nu hör jag hur delar av familjen inviger nya singstarskivor, Abba och Svenska Hits.

När vi kom hem från landet ringde svärmor och tyckte vi borde komma över till henne. Och det tyckte hon med viss rätt. Hon bor i radhus, och hade suttit på övervåningen då hon plötsligt hörde ett jävla liv utanför sin ytterdörr och när hon kikade ut såg hon ett gäng snorungar i obestämbar ålder som väsnades, bråkade och ringde oupphörligt på hennes dörr. Eftersom hon var ensam hemma blev hon lite uppjagad. Det är väl inget drömläge att ha ett gäng snorungar som står på en farstu och väsnas, så efter en liten stund ringde hon polisen. Dom ställde den intelligenta frågan, "är dom kvar?" Svärmor var väl lite för chockad för att vilja gå ner, öppna ytterdörren och titta efter, men hon kikade genom sovrumsfönstret och fick väl erkänna för polisen att dom dragit. Och då var det väl inte lika kul att åka på, så det kom ingen polis. I stället ringde hon oss, så vi kom, dock utan blåljus och batong, men jag såg jävligt bister ut när jag klev ur bilen utanför hennes radhus i fall det skulle ligga några snorungar och trycka i buskarna. Men det gjorde det inte, så vi åkte hem igen. Och nu ska vi äta lite julmat och sedan lägga oss och läsa julklappsböckerna

2 kommentarer:

ulrika sa...

Gd fortsättning. Tips till svärmor: Låna en hund som låter mycket, vår gamla hund viszlan lånade våra kompisar som besvärades av ungar som busade utanför dörren. De släppte ut Kompis och hennes vrålskall höll på att skrämma ihjäl ungarna. De busringde aldrig mer på dörren hos mina kompisar.

Hundblues sa...

Ulrika vi funderade på att lämna kvar Ia, men även om Ia skäller mycket hemma när det ringer på dörren har vi erfarit att hon är helt tyst hemma hos svärmor. Hon hade nog varit till föga nytta.