Dagboksblad torsdag 12 mars 2009

Fan, på något sätt lyckas jag fortfarande stiga upp tidigt och komma iväg till jobbet så jag är på plats före åtta. Imponerande. Kan ju vara så att jag lyckas bara för att det helt enkelt är nödvändigt. Inte heller idag har jag känt att jag haft för lite att göra. Bortemot halv sju kom jag hem, vilket var i precis lagom tid för att få höra illvrålet från frun när Ia snodde hennes falukorvskivor från middagstallriken. Men det är klart, har man köpt sig en lagotto och sedan lämnar sin plats vid middagsbordet med tallriken full av falukorv får man nästan skylla sig själv.

Efter middagen promenerade vi hund, och därefter vidtog arbete. Nu har jag arbetat ett tag, och ska väl fortsätta ytterligare någon timme, sedan kanske man kan få slagga in.