Och även sista dagen pallade jag trycket och stod vid busshållplatsen fem i halv åtta (ja, ja, det kanske inte låter så tidigt för många, men för mig som oftast står där strax efter åtta, är det väldigt tidigt.) Dock såg jag till att komma från jobbet i hyfsad tid, så det blev bara en timmes extra jobb, och jag tänker INTE arbeta hemma i kväll. När jag kom hem gick jag dock i tjänst i la famiglias taxirörelse, och körde äldsta dottern hem till Anton. Sedan hem och laga middag, fort som fanken ut och promenera hund och så hem till så ska det låta. Det må vara många omtagningar och fusk som man inte får se i TV, men man märker ändå när det finns verklig spontanitet och glädje i framförandet. Man må tycka vad man vill och Jill Jonsson och Martin Stenmarck och deras musik (det gör jag) med det var i alla fall två artister som vågar bjuda på sig själva. Tack för det. Nu tittar övriga familjen på lets dance, och jag sitter framför datorn. Får se om det blir bildarbete eller gitarrspelande när jag skrivit klart detta inlägg. Skulle nästan tro att det lutar åt gitarrspelande.
fredag 6 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Alltså Martin Stenmark och Jill Jonsson är ju bara bäst! Inte bara i Så ska det låta, utan annars också. Dom äger!!!
Bara en sån sak, som 4 glasrutor, det är ett högt betyg. Hos Reneé i Sing A Long har dom också sönder glasrutor ibland, men knappast 4 st åt gången. Det är inte lika mycket drag där.
Frida glänste till, tycker jag, en glad överraskning, men Olle...han var kanske trött idag.
Varken Martin eller Jill sjunger Blues, det är väl deras största fel. Men jag håller med, 4 glasrutor är ett bra betyg. JAg vet inte hur många glasrutor som gick sönder hos Reneé när Peter Apelgren var där vet jag inte, men det programmet var bland det bästa jag sett i musiktävlingssammanhang.
Frida sjunger inte Blues, så jag vet inte vem hon är, men under stundom glimmade det till, precis som du säger.
De sista ljuva åren har nog passerat. Jag avstår från att kommentera i övrigt. Vem vet vem som läser min blogg (se ovanstående inlägg).
Vilken miljövänn du nu varit då du åkt buss. Har du tänkt på det?
Ulrika riktigt så ser jag det inte. För mig har det alltid varit naturligt att åka med allmänna färdmedel till jobbet.Något annat har aldrig varit aktuellt. (Troligen ett arv från mina föräldrar.) Men den eventuella positiva effekt jag har på miljön i veckorna tar jag raskt igen i helgerna. Vår bil rullar ändå ganska många mil per år.
Skicka en kommentar