När jag stod och lagade mat tidigare i kväll ringde det på dörren. Det var en osnuten tonåring som stod där utanför och påstod att han gick på något gymnasium där dom lärde sig att driva företag. Och hans företag på något sätt ville sälja kaffe och te till mig. Jag är ju rätt kräsen när det gäller kaffe och te, men jag tänkte att jag i alla fall kunde lyssna på vad han hade att sälja. Te-sorterna föll bort på en gång eftersom jag inte vill ha te smaksatt med konstgjord fruktsmak. Återstod kaffet. Han var ju inte den första gymnaseielev som ringt på vår dörr och försökt kränga varor, och min erfarenhet är att oavsett vad de säljer (förutom julblommor från tulpankungen) är det jävligt dyrt, så jag var beredd på det värsta när jag frågade vad en påse på 250 gram kostade. Men trots denna beredskap höll jag på att smälla av när jag hörde att han ville ha 70 kronor för en påse, dvs 280 kronor/kilot. Men han sa vidare att om man köpte två påsar fick man den tredje på köpet, dvs 187 kronor kilot. Jag talade då raskt om för honom att det var fel pris, och stängde därefter dörren. Så här i efterhand ångrar jag att jag inte höll en liten kort föreläsning för honom om prissättning, för det ämnet verkar inte deras skola lära ut. Jag menar, man måste börja med att förstå sin kundgrupp. Hur mycket är de beredda att betala för en kvarts kilo kaffe. Vad betalar de idag? 19,90 för ett halvt kilo Löfbergs Lila på Willys, eller 3 paket för 29,90, tror jag väldigt många köper sitt kaffe för. Vissa kanske köper Classic eller Zoegas kravmärkta för runt 70 kronor kilot. Några idioter köper sitt kaffe på Sibyllans kaffe- och tehandel för 140 kronor kilot, och en och annan östermalmskärring köper Blue Mountain i samma butik för 800 kronor kilot. Troligen kommer dessa elever bara att stöta på folk från grupp ett och grupp två när de går omkring i ett ordinärt villaområde i en Stockholmsförort som inte heter Djursholm. Är det troligt att särskilt många ur dessa kundgrupper skulle köpa deras kaffe för 187 kronor kilot? Skulle inte tro det. De som köper är antingen släkt med försäljaren, eller tycker synd om honom. Därför säger jag att de har fel pris på sitt kaffe. Dock kan det vara så att de har så svinaktigt höga marginaler på kaffet så att det räcker med att kränga en tre fyra paket så är man hemma sen. Det är ju en avvägning man måste göra när man sätter priset. Men har de gjort den avvägningen, och vet de hur man gör en sådan avvägning? Stackars sate, när jag var ute med hunden lite senare såg jag försäljaren gå omkring med sin korg, och den såg lika full ut med varor som den verkade vara några timmar tidigare hemma hos oss.
onsdag 25 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar