Dagboksblad torsdag 5 februari 2009

Ibland känns det riktigt bra. Frun är ju revisor i vår IOGT-NTO-förening (Hur snyggt känns det att den ene revisorn är gift med ordföranden och den andre är son till vice ordföranden?) Ikväll träffades revisorerna hemma hos oss för att revidera bokföringen. Och jag fick förmånen att promenera kvällspromenaden själv med Ia. När jag kommer hem har frun gjort fika, och äldsta dottern har just kommit hem och käkar middag. När vi ska till att fika kommer fruns syster förbi och stannar på fika, och sedan åker äldsta dottern och jag för att handla. Alltså många människor kommer och går, och köksbordet är någon slags central punkt. Precis så tycker jag ett bra hem ska fungera.

När vi kommit hem från handlingsturen drar det ihop sig till läggdags för de flesta, men först lite slötittande framför TV:n och lite datoriserande