Dagboksblad måndag 15 november 2010

Helt självförvållat har mina måndagar på jobbet blivit vansinnigt intensiva. Jag försöker ha samtal med alla mina anställda på måndagar, om vad som hände förra veckan och om vad som ska hända denna vecka. Vidare har vi gruppmöte tillsammans och så har jag två andra obligatoriska möten. Hinner faktiskt inte jobba alls. Om man nu inte tycker att prata med sina anställda är att jobba. Och det måste man nog tycka om man är chef. Dessutom börjar det nästan bli till en tradition att käka lunch med en arbetskamrat på måndagar. JAg brukar skicka mejl eller SMS och fråga om vi ska käka lunch, men den dag jag börjar skicka mejl eller SMS för att tala om att vi inte kan träffas, då kan man kalla det tradition.

Kvällen ägnades åt att träffa en medvandrare (Det är den benämningen vi har i ordenssällskapet på människor som inte är medlemmar) för att informera honom lite grann om vad som väntar honom i morgon då han är kallad till ordensmöte för att upptas som fullvärdig medlem i orden. Väderprognosen i morse såg väldigt lovande ut, så jag valde att åka Vespa till jobbet och till stan efter jobbet. Men detta var nog sista gången jag åker Vespa i år. Dels har dom ju spritt ut en massa grus i samband med snöfallet förra veckan, så det är ju hur lätt som helst att man åker omkull på gruset, för det ligger lite lömskt utspritt, och man ser det ju inte när det är mörkt, och dels så var det jävligt mycket kallare än vad väderprognosen hade utlovat. Men det gick bra. Jag körde inte omkull, och jag förfrös inga fingrar.
Hemkommen tittade vi på Böda Camping på TV5, fikade och sedan satte jag mig framför datorn för att skriva ett tal till morgondagens ordensmöte. Nu är klockan fan så mycket och jag har inte ens kommit halvvägs på talet. Det kan nog ta ytterligare några timmar innan jag är färdig.