Dagboksblad måndag 19 oktober 2009

Efter jobbet (eller egentligen mitt i jobbet) begav jag mig hem för att hämta yngsta dottern för att vi sedan gemensamt skulle åka till hennes skola för utvecklingssamtal. Det var det första i denna nya skola, och jag hade fått stränga order om att inte säga något dumt (framför allt från frun. Jag förstår inte alls vad hon oroar sig för. Jag har väl aldrig sagt till någon lärare tidigare att han inte kan stava, eller att det papper dom delat ut om datapolicy var den värsta jävla skit jag någonsin sagt.) Jag tror jag skötte mig ganska väl, för när vi åkte hem fick jag beröm för att jag tagit upp det viktigaste, något som hon själv inte hade lyckats formulera tidigare.

Hunden hade varit hemma hela dagen eftersom yngsta dottern inte hade någon skola i övrigt, så hund slapp vi hämta. Kvällen förgylldes med lite ordensarbete. Jag besökte den lilla lokala ordensavdelning (som i vårt sammanhang kallas för utpost) som min far är ordförande (som i vårt sammanhang kallas för sändebud) i. Efter möte, fika och lite samtal och umgänge åkte jag hem. Lite senare kom frun hem från något jippo dom hade haft på jobbet. Det jippot hade avslutats med gemensam matlagning på restaurangskolan. Det hade tydligen blivit både gott och varit roligt. När frun kom hem och berättade en massa saker som hon lärt sig, kunde jag, turligt nog säga; det visste jag redan. Det vore ju hemskt om hon kunde något om matlagning som inte jag kunde, men det ordnade sig alltså.