Dagboksblad söndag 1 maj 2011

Ofta när vi sover i husvagnen står radion på hela natten, och såklart vaknade vi denna första maj till "Upp trälar uti alla stater, som hungerns bojor lagt uppå.
Det dånar uti rättens krater, snart ska uppbrottets timma slå".

Med dessa ord ringandes i öronen anträdde vi söndagen i full fart. Det gällde ju att vara klara när uppbrottets timma skulle slå, så vi skyndade oss att käka frukost och packa i ordning allt i husvagnen, så att vi skulle vara redo för uppbrott när det var dags att dra. Men när vi öppnade husvagndörren för att gå ut och fälla upp stödbenen och koppla bilen var det alldeles tyst på campingen. Och alla stod kvar som kvällen före. Jag fick en känsla av att det måste vara något missförstånd någonstans, så jag gick in, kopplade upp datorn, och googlade lite. Det visade sig att vi hade hört fel, det var ju inte uppbrottets timma som skulle slå, det var ju utbrottets timma. Då gick vi och la oss igen. Eller nåt sånt. Typ

Bortemot åtta steg vi upp och gick ut för att göra rätt för oss. Campingklubben hade fått ställa upp sina husvagnar denna helg på campingen gratis, mot att vi hjälpte till med att räfsa, kratta och andra relevanta vårbestyr som alltid måste göras på en camping.

Några timmar senare var vi färdiga, och fick välförtjänt förmiddagsfika, så kallad bjudfika. (Inom campingklubben finns det två sortes fika, bjudfika och knytfika. Bjudfika bjuder klubben på kaffe och tilltugg. Till knytfika tar man med sig kaffe och bulle, men man fikar tillsammans.)

Efter fikat slog emellertid uppbrottets timma, så vi kopplade vagnen och började så sakta rulla hemåt. Hemmavid lagades det middag, bakades lite bröd, tittades på TV och så blev det läggdags.