Dagboksblad 25 november 2008

JÄVLAR vad jag blev förbannad. Äldsta dottern var på vårdcentralen idag för hon hade ont i hälen, och det svar hon fick var lite otydligt tyckte jag. Jag ringde därför upp vårdcentralen och bad att läkaren skulle ringa mig för att förklara lite mer. Han ringer på utsatt tid och säger ungefär samma sak till mig som han sagt till dottern. Eftersom jag ville veta lite mer började jag fråga. Då avbryter han mig och säger att han nu svarat på mina frågor och så lägger han på luren. Handlingskraftig som jag är ringer jag upp och ber att få tala med chefen på vårdcentralen, men hon var ledig både idag och i morgon. I stället skäller jag ut en läkarsekreterare och säger att den jävla läkaren ska fan i mej anmälas och han ska omedelbart omplaceras till gemräknaravdelningen på landstingens centralförråd i Lappland, och får jag inte tala med en annan läkare så kommer jag och hälsar på dem personligen, och då, till skillnad från nu, kommer jag att vara arg. Läkarsekreteraren lovar att chefen ska ringa upp mig på torsdag och att jag då både ska få framföra mina synpunkter på hur hennes personal sköter sitt jobb och få tala med en annan läkare. Bäva månde den stackars chefen, det blir inget lätt samtal för henne.

Efter jobbet åkte jag till stan för styrelsemöte i ordenssällskapet (styrelsemötet kallas i detta sammanhang för mästarråd). Ia har varit på kurs idag, och lärt sig allmänlydnad. Och som vanligt är hon alldeles för spattig och just nu, alldeles för glad över snön.

I morgon är det möte i Göteborg, taxin kommer och hämtar mig klockan 6, så nu är det läggdgs.