Dagboksblad 11 oktober 2008

Då plikten som världens barn-samordnare i vår kommun kallade, steg jag upp redan halv åtta för att hinna vara i tid vid vår insamlingscentral i kommunen. Trots en del tramsiga föreningar som inte gjorde som vi bestämt, och trots att vi blev bortkörda fast vi hade tillstånd, och trots att en av medarrangörerna i Världens barn-insamlingen, tillika en av de största bidragstagarna av de insamlade medlen, inte ansåg sig ha folk till att skramla bössa, men väl stå med egen monter i köpcentrumet, måste jag ändå säga att det varit en lyckad dag. Vi drog i hop drygt 90.000 kronon, vilket är ungefär lika mycket som förra året.

När jag bortemot sex var färdig med Världens barn för i år, åkte hemåt på Vespan, kände jag att en lite längre Vespatur var precis vad jag behövde för att rensa skallen. Så jag drog iväg på en tur, och kom hem en knapp timme senare. Det var väldigt trevligt. Det var varmt och skönt ute.

Kvällen har ägnats åt att titta på världens barngalan på TV, och det var inte alls lika dålig som förra året. Det var inte alls samma fadda eftersmak som jag fick förra året av Anders Lundin. (Se förra årets blogginlägg för mer info.)

TV-kvällen avslutades med att titta på Sing-a-long. Ett program som egentligen inte är så himla bra, men kan bli ganska anständigt med rätt artister. Idag var det bl a Peter Apelgren och Anna Mannheimer. Och då blir det jävligt bra. Fan vad jag skrattade. Har inte haft så roligt på den här sidan midsommar. Det kan med andra ord inte bli roligare idag, lika bra att gå och lägga sig.