Igår hade jag och min chef det som ibland kallas för utvecklingssamtal, ibland planerings- och utvecklingssamtal, ibland kvartssamtal och hos oss IPM-samtal. IPM står säkert för något fint på engelska, men jag vet inte vad. I alla fall ska man diskutera kring ett antal påståenden och försöka värdera hur väl man lever upp till dessa påståenden och värderingar. Eftersom jag är chef är det extra viktigt att mitt uppträdande gentemot mina medarbetare främjar företagets mål. Ett av detta påståenden om hur jag som chef ska vara, löd "Demonstrate passion for business success". Jag förväntas alltså jubla när vi tagit en stororder i Indien på 5000 MSEK, och jag ska väl formligen lysa av gläde och salighet när vi fått ett swap-out-kontrakt och vår kund väljer att byta ut utrustning från en av våra konkurrenter til våra grejer. Men jag var tvungen att erkänna för min chef att på denna punkt är jag totalt värdelös. Jag kommer aldrig att gå i spinn när vi knipit en order mitt framför ögonen på vår värste konkurrent. Jag tycker livet är större än så, och jag kräver betydligt mer än det för att bli lycklig. Sorry Janne, du kanske skulle se dig om efter en mer passionerad projektkontorschef.
fredag 17 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar