I morse steg jag upp klockan fem, taxin kom klockan 6 och planet gick klockan 7. Jag var väl sådär lagom pigg. Jag sov rätt bra på planet, men vaknade till då det hördes en jävla smäll. Hade jag inte varit fastspänd hade jag flugit upp i taket. Det visade sig vara piloten som satte ner kärran lite väl oförsiktigt när vi skulle landa. Och den övriga personalen i planet var inte sena att utnyttja tillfället. När flygvärdinnan som vanligt skulle hälsa oss välkomna till Göteborg sa hon "som ni alla märkte så har vi nu landat......."
När dagens möte var avslutat, lunchen uppäten och jag hade träffat lite folk och jobbat undan lite, tyckte jag det var dags att lämna Lindholmen. Jag tog båten över till Rosenlund, promenerade Kungsgatan till Västra hamngatan för att dricka lite kaffe på favoritkafét. Sedan är det fortfarande en stund kvar innan det är dags att ta taxi ut till Landvetter. Jag börjar då promenera genom stan för att njuta av det fina höstvädret, men blir avbruten av vår sekreterare som också är med till Göteborg. Hon är kvar på Lindholmen men vill träffa mig inne i stan för att vi tillsammans ska ta taxi till Landvetter. Jag tycker det är lite knappt om tid, men hon säger att det ordnar sig. En stund senare ringer hon och säger att hon är på båten och strax är framme vid Rosenlund. Problemet är att hon inte hittar i stan, och jag ska försöka guida henne till Domkyrkan där vi kan mötas. Jag går dit, hon dyker inte upp, jag ringer henne, hon svarar inte, jag ringer igen, hon svarar inte, jag hittar henne inte vid Domkyrkan, jag ringer henne, hon svarar inte för sjuttonde gången heller, klockan börjar bli mycket, jag börjar undra hur jag ska hinna med flyget.................. pust.
Så småningom kommer hon springande från helt fel håll. Dels hade hon frågat någon om vägen som definitivt inte hittade och dels hade hennes batteri tagit slut i telefonen. Men vi hann med flyget.
Väl hemma hinner jag bara lämna datorn innan det är dags att bege sig till möte i IOGT-NTO-föreningen för att lyssna på föredrag om staden Sundbybergs historia. Nu är jag hemma, är jävligt trött och tänker sova!
onsdag 8 oktober 2008
Dagboksblad 8 oktober 2008
Upplagd av Hundblues kl 22:14
Kategori: Dagboksblad
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar