Dagboksblad torsdag 10 februari 2011

En fantastisk dag, första mötet började halv nio, och planen var att det sista skulle sluta halv sex. Utan lunchpaus. Hurra. Det sista mötet skulle börja klockan 4, och kvart i fyra ser jag ett mejl om att det är inställt, för att han som kallat befann sig på tjänsteresa. (Kom det plötsligt eller????) Eftersom det är inte är första gången han ställer in möten såhär, blev jag jävligt förbannat, inte minst för att jag satt vaken till halv tolv igår kväll och förberedde mötet. Jag skickade ett synnerligen surt mejl till honom och där jag i princip skrev att han var en jävla överspänd stropp som behandlar folk otroligt nonchalant. Det mejlet kommer han inte att svara på. Men en skitstövel är han, och dessvärre är det bara jag bland mina kollegor som törs säga det. Man gör inte så, man ställer inte in ett möte med så kort varsel, i synnerhet inte som tjänsteresan säkert redan pågått i flera dagar, och den har nog varit planerad ännu längre.

Glad i hågen går jag till bussen för att åka hem. Något mindre glad i hågen kliver jag på bussen efter en dryg halvtimmes väntan. Betydligt mindre glad i hågen kliver jag av bussen efter 600 meter för att den inte kommer upp för en backe, och för att backen i övrigt är fullproppad med andra bussar som står åt alla håll utan att komma någonstans. Inte det minsta glad i hågen går jag tillbaka till busshållplatsen och ställer mig att vänta på en annan buss. Rätt sur kliver jag efter en dryg halvtimmes väntan på en annan buss, och smått förbannad kliver jag 20 minuter senare av den bussen och promenerar de sista 600 metrarna hem. 2 timmar för att färdas en sträcka som med bil utan trafik tar 10 minuter. Inte illa. Därpå följde middag, hundpromenad och så några timmar framför datorn. Nu läggdags.