Jävlar vad snö det var på bilen i morse. Det meddelades att min ordinarie busslinje var inställd hela förmiddagen. Men det fanns en annan buss jag kunde ta. Frun hade ingen lust att köra bilen till hunddagis, och baserat på dessa fakta beslutade jag mig för att först köra hund till dagis och sedan ta bilen till jobbet, eftersom jag hade ett viktigt möte på förmiddagen som jag ville närvara fysiskt på. Men när jag ringde en arbetskamrat just när jag lämnat hunden berättade han att mötet jag ville vara på livs levandes ändå skulle bli ett telefonmöte. Då bestämde jag mig för att åka hem i stället. Inte för att det var speciellt svårt att köra bil, och det var faktiskt inte så mycket trafik, men jag tyckte det var säkrare att jobba hemifrån. Det skulle då inte ta två timmar att komma hem från jobbet. Sådant fick jag nog av igår.
När jag kom hem från dagis, först en timmes MBL-förhandling, sedan tre timmars diskussion om den besvärliga situationen på på jobbet med för mycket att göra, sedan en hämtpizza, och sedan lite telefonsamtal och lite chat med arbetskamrater, och en hel del mejlskickande, och vips var det dags att hämta hund och fru. Frun skulle hämtas vid den närliggande tunnelbanan. När jag väntar på henne ser jag hur en bil backar ut från en parkeringsplats och backar på en annan bil. Sedan åker han iväg. Jag springer ut, konstaterar att den andra bilen fått en buckla. Jag springer tillbaka till bilen, hämtar min mobil, och springer efter bilen som kör iväg, viftar i luften med telefonen som om jag tog kort, vilket jag naturligtvis inte gjorde. Det funkade inte. Men sedan när frun kommit och vi kör iväg från parkeringen ser jag hur den andra bilen faktiskt kommer tillbaka. Jag springer ut och talar om för honom att jag har jävligt bra bilder på honom och att man inte beter sig så. Han sa att han insåg det. (skitsnack, han blev rädd) Om han faktiskt satte en lapp med sitt namn på den påkörda bilen vet jag inte, men jag tog bilder på både hans bil och den påkörda bilen, och eventuellt får jag lust att ringa polisen sen.
När vi sedan hämtat hund, lämnat hunden hemma åkte vi och handlade. Fan, jag är inte någon speciellt bra bilförare, i synnerhet inte när det är halt, men jag körde inte fast och jag hade inga som helst tillbud, men det kan man inte säga om alla andra bilförare. Dåliga förare, dåliga däck, eller något annat, inte vet jag, men många hade problem i alla fall.
Hemkomna från affären ville äldsta dottern bli hämtad vid en närliggande tunnelbanestation, så det blev till att bege sig ut med bilen igen. Och återigen kunde jag konstatera att det faktiskt finns dom som kör bil mycket sämre än jag. Och medan jag hämtade dottern promenerade frun hunden och när vi kom hem käkade vi middag. Sedan var det jävla Let´s fucking dance, så tv:n var ockuperad. Jag drack kaffe, läste och satt framför datorn. Sedan blev det fika och på spåret (inspelat) och sedan i princip läggdags.
fredag 11 februari 2011
Dagboksblad fredag 11 februari 2011
Upplagd av Hundblues kl 19:51
Kategori: Dagboksblad
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar