Jamen va´fan? Äldsta dottern går, som tidigare berättats på en Waldorfskola. Waldorfpedagogiken präglas bland annat av mycket hantverk. Eleverna lär sig bokbinderi, smide, textilarbete, snickeri och sånt. Sista året på gymnasiet (som äldsta dottern alltså just börjat i) ska man göra ett lite större arbete i träslöjd. Jag föreslog då att hon skulle göra två brudpallar. Inte så mycket för att använda själv, utan mer av historiska skäl. Min farmors far, kallad svarvaren (se tidigare inlägg) gjorde två brudpallar som nu finns hos mina föräldrar (eller var det farmors morfar som gjorde dem? Spelar ingen roll förresten), och tanken med att äldsta dottern skulle göra två nya var dels för att hon skulle få tillfälle att svarva, och dels knyta an till historien genom att skapa en pendang till dom gamla brudpallarna. Och vad händer när hon presenterar idén för sin träslöjdslärare på en skola som håller hantverket högt? Jo, den jävla läraren meddelar att han inte kan svarva. Den finns en annan lärare som kan svarva lite grann, men det gäller att hitta trävsarven och få igång den också. Hur kan en skola med så höga ambitioner inom hantverk ha lärare som inte kan svarva??? Det är för mig helt obegripligt, och jag blir bara upprörd när jag tänker på det.
torsdag 28 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja vart är denna värld på väg?
Utför Hannah, världen är på väg utför när elever inte längre får lära sig svarva i trä-
Skicka en kommentar