Dagboksblad 1 augusti 2008

Fan nu är det höst. Fast det känns inte ännu. Vi har återigen fått uppleva en riktigt jävla varm dag. Det mest naturliga hade väl varit att vi begivit oss till Mariebergsskogen idag, annars kommer det inte att bli av under denna vistelse i Karlstad. Men dit är det inte långt, så det var ingen bra idé. Vi satsade på Arvika i stället. Då skulle vi ju få sitta i den luftkonditionerade bilen i flera timmar. När vi kom till Arvika var det dags att fika. Om man inte har en jävla aning om var man kan hitta ett bra fik ska man satsa på hembygdsgården. Det är inte alltid det fungerar, men förvånansvärt ofta kan man där hitta ett riktigt bra café. Dock inte i Arvika. Enligt turistbroschyren som i alla fall fanns att tillgå i hembygdsgården kunde vi se att i Klässbol finns det, förutom ett linneväveri, även ett kafé beläget i en kvarn, där dom enligt utsag bakar allt själva. Klässbols linneväveri var något vi besökte när jag var liten, så jag har under flera år varit lite nyfiken på att åka dit igen. Och när Klässbol dessutom lockade med ett kafé var det inte mycket att be för. Vi knappade in Klässbol på navigatorn och drog dit.

När vi hade styrkt oss med fika i kvarnen begav vi oss till väveriet. Linneväveri är väl varken min eller fruns största passion, men vi kom i alla fall därifrån med två handukar. Sedan åkte vi tillbaka till Arvika för att bese staden. Efter att ha vandrat runt i stan och köpt mig en bok (som fick bli min namnsdagspresent till mig själv) konstaterar jag att i Arvika gäller principen Om jag inte hörs, finns jag inte. Alla grabbar med lite stake i sig (dvs de som saknar självförtroende och omdöme) hörs. Antingen har de stereon på hög volym i raggarbilen, eller också kör de moppe/motorcykel med avgastrim. Och jag, som kommer från en storstad, blir lika förvånad varje gång jag kommer till en liten stad och ser hur stora likheter det finns med Ronny och Ragges Byhåla. Ronny och Ragge är fan inte humor, det är en dramatiserad dokumentär om livet i en svensk småstad, vilken som helst.

Vi hittade också ett riktigt fint konditori också inne i Arvika. De såg ut att ha fina bakverk och inredningen var i galon och underbara lampor i taket.

När vi kommit hem igen gick vi och badade Ia. Och nu var hon tvungen att simma flera gånger. Hon är fortfarande skeptiskt till simmandet, men fan den som ger sig. Sedan käkade vi middag, åkte in till stan för en kvällspromenad, hem och fika, och nu är det strax läggdags.