Så har första dagen på resten av mitt liv gått till ända. En dag som bjöd på en del spännande samtal på jobbet, och inte minst en lunch med en arbetskamrat som jag inte träffat på nästan över ett år (det är så när man arbetar på ett stort företag).
Förra veckan, mest på skoj, men även för att veta var problemen ligger, frågade vi på dagis vad det skulle kosta att ha två hundar där. Det visade sig att man betalar halv avgift för andra hunden, så nu vet vi att om vi vill ha en hund till, ligger nog inte problemet på det ekonomiska planet. Det handlar snarare om att man måste ägna ännu mer tid åt plälsvård, tid som vi för närvarande inte har. Men hur som helst, det räckte med att fråga ägaren till hunddagiset, sedan visste all personal att vi "funderade på att skaffa en hund till".
Kvällen ägnades till stor del åt hunden. Efter middagen gick frun och la spår, och när vi varit och handlat körde vi spåren med Ia. Precis när vi är framme vid skogen ser vi hur en hundägare med två hundar slår in på stigen där det första spåret börjar. Och naturligtvis går både hundar och hundägare mitt i spåret, och självklart hittar hundarna allt godis som frun gömt vid spårslutet. Och Ia var fruktansvärt vimsig i spåret. Hon spårade, inga problem, men hon visste inte riktigt vad hon spårade. Frun, eller hundarna, eller hundägaren, så under stundom var hon helt lost. Det andra spåret gick lite bättre och där var också godiset kvar.
Sedan vidtog tovutredning, kvällfika och strax läggdags.
måndag 25 augusti 2008
Dagboksblad 25 augusti 2008
Upplagd av Hundblues kl 22:26
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Taskigt att inte lämna kvar godiset, säger Tosca.
Men en bra övning för Ias näsa, snart kan hon nog spåra tjuvar också!
Visst är det så Tosca, och visst ska lagottisar hålla ihop mot collies och andra konstiga hundar, men oss emellan, jag tvivlar på att varken Ia eller Tosca hade lämnat något godis kvar om de hittat det.
Skicka en kommentar