Vi hade inte mer än hunnit runt hörnet på förmiddagspromenaden förrän jag upptäckte att Ia gick och tuggade på något som lät som en träbit men ändå inte. Rask började jag göra utgrävningar i Ias mun, och vad hittade jag? Jo, ett ben från en fläskkotlett som hon hade tuggat sönder. Inge bra asså. Troligen är det rester från något grillparty i någon trädgård i närheten. Det blev raka vägen hem och fram med sparrisburken. Dessvärre lockade inte Icas konserverade sparris lika mycket som det gjort tidigare (då Ia käkade lite kycklingben). Men om man blandade den med leverpastej och hundmat som man krossat i mortel, då gick det ner. Hoppas att det hela slutar i och med detta.
söndag 13 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Sånt där är såååå tråkigt!!!!
Vi går förbi en sommarstuga när vi "går runt skogen" och de människorna som bor där har sin "kompost" på andra sidan vägen, mittemot deras hus.
När vi gick förbi häromdagen så låg det svål ifrån en flintastek, en massa annat "jucka" som såg ut som pasta blandat med något annat, äggskal m m, m m .........
Nu vet vi ju om det så jag brukar koppla hundarna när vi går förbi där men det är sånt som man retar sig på sååå iiin iiii heeeelveeetee!!!!!!!!
Kan man skicka hälsovårdsnämnden på dem ?????
Gggrrrrrrr .........
En matkompost ska ju vara i en behållare, annars drar den till sig råttor. Försök med hälsovårdsnämnden, för du kan ju knappast bussa hundarna på dem.
Så trött man blir på människor ibland. Om folk ändå kunde tänka lite. På vår förra camping lät en del sina tallrikar stå kvar ute, när de gick och lade sig för att sova. Sedan kom skatorna och måsarna och hade fest. Benresterna kunde hamna var som helst....
Som tur är ÄÄÄLSKAR Tosca att äta sparris.
Det har behövts mer än en gång vill jag påminna mig om.
Tur att du såg att Ia hade det i tid.
Håller med...dumma människor som inte städar!
Yvonne, jag kan mycket väl tänka mig att det är precis så det gått till i detta fallet.
Helena, detta är faktiskt bara andra gången vi har behövt mata Ia med sparris. Som tur är.
Skicka en kommentar