När jag var 15 år och åkte på kurs i ungdomsförbundet nåddes mina föräldrar raskt av informationen att jag var den som sov minst på hela kursen (jag gick och la mig runt 5 varje morgon och steg upp tre timmar senare i en hel veckas tid), beroende på att mina föräldrar kände en av kursledarna. Och nu, nästan 30 år senare händer nästan samma sak. Mina föräldrar får höra vad jag gör här på rikslägret. Man kan inte ens klättra upp i hopptornet utan att deras bekanta, som också är här ska ringa och berätta det för mina föräldrar (se kommentar till dagboksinläggen den 8 juli).
fredag 11 juli 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja du P,en del har svårt att släppa greppet ....... *asg*
Ja, det är ju tydligt ;)
Skicka en kommentar