Dagboksblad 20 juni 2008

Midsommarafton 2008 börjar gå mot sitt slut och det är dags att ta fram sju sortes kakor och lägga under huvudkudden, så att man säkert drömmer om de kaféer vi kommer att besöka under det närmaste året.

Som vanligt när man tillbringar midsommarafton i Mölnlycke regnar det. Inte hela dagen, och inte ens mycket, men det har regnat idag. Turligt nog satt vi i bilen just då.

Vi har varit på midsommarfirande, arrangerat av IOGT-NTO. Dom har arrangerat midsommarfirande i säkert 50 år här i byn, min farmor och farfar var med och arrangerade så länge dom levde, mina föräldrar så länge jag bodde hemma, och jag ända sedan jag föddes. Men de senaste 10 åren har vi inte varit med och arrangerat, bara deltagit. Min far är alltså uppväxt här i byn, och vi har ju varit här ganska ofta och hälsat på när jag växte upp. Det innebär att han, liksom min farmor och farfar är ganska kända bland IOGT-NTO:are här. Och det i sin tur innebär en del saker. Till exempel att gamla tanter som känt min far och sett honom växa upp, tror att det är han de ser när jag dyker upp. Jag har mer än en gång blivit ihopblandad med min far, och senast idag. Men vi redde ut det, och tanten förstod att hon tänkt fel. Vissa tanter inser aldrig att dom blandat ihop oss, men det är riktigt gamla och förvirrade tanter.

Vi har också umgåtts med släkten och bekanta till släkten, och tittat på det hus som min kusin med familj har köpt Ett jävla renoveringsobjekt för drygt tre milioner kronor. Det är fan inte vettigt, men det är vad villor kostar här. Ett hus byggt 1962, och det är verkligen ett renoveringsobjekt. Dom blir tvugna att måla, tapetsera, lägga nytt golv, laga fuktskador i i stort sett samtliga rum. Dessutom kräver badrummen en BHS (Byt hela skiten). Det var riktigt äckligt i huset. Men jag förstår varför dom köpte det. Det är ett arkitektritat hus, av en känd arkitekt, och när det är renoverat blir det ruskigt fint. Min kusins fru är också arkitekt, och hon vet hur hon vill ha det. Innan min kusin träffade henne hade han ingen aning om att det kunde finnas så inihelvete många nyaser av vitt. Men det har hon lärt honom, och jag ser fram emot om fyra år när dom renoverat klart.