Shit vad läskigt

När jag kom hem från jobbet i måndags hade jag fått ett avi om ett stort paket att hämta på posten spelbutiken. Jag kunde inte komma på att jag hade beställt något och kunde inte begripa vad det var för paket. Men jag hämtade det i alla fall. Det visade sig vara en bok från Libris förlag. En bok som heter Perfekta pajer. Det var ett följebre med, där det stod att jag fått boken för att jag bidragit med recept eller på annat sätt givit något till förlaget. Förlaget har ju givit ut ett stort antal kokböcker de senaste åren (Kyrkkaffe, Tillsammansmat, Brödglädje och Påtår bl a). Mig veterligen har jag aldrig bidragit med något recept. Men däremot hade jag engagerat förlagsredaktören för dessa böker till vår IOGT-NTO-förening och bett henne komma och prata om boken Kyrkkaffe. Det kanske var därför jag hade hamnat i något slags VIP-register. När jag nyss började bläddra i boken jag fick igår hittar jag plötsligt ett recept med rubriken Guggekaka. Vad i helvete, tänkte jag. Finns det fler bakverk som hetter Guggekaka? (Jag bakar nämligen en äpplepaj som jag givit det namnet efter min gamle klasskamrat Gugge, som en gång lärde mig receptet.) När jag läser vidare ser jag att det är ju för fan mitt recept. Och inte nog med det, under receptet står mitt namn. Hur fan har det gått till? Uppenbarligen har jag skickat in receptet, men det har jag inget som helst minne av. Dessutom måste jag köpa boken, skriva ett brev och skicka till Gunnar, och be om ursäkt för att jag stulit hans recept. Eller förresten, det har jag ju inte gjort. Det står i boken att receptet är Gugges. Jag är ju faktiskt bara förmedlaren.

Och inte nog med det. På Bokus hemsida där man kan köpa boken, kan man också ladda ner en pdf-fil. Gör det här, och läs på sidan 58.