Dagboksblad fredagen 17 juli 2009

Sista semesterdagen för denna gång, och hur firade jag det? Jo, genom att stiga upp halv fyra och åka in till stan för att fotografera. Jag ville fånga hur morgonljuset letar sig upp genom gränderna från Skeppsbron upp mot Österlånggatan. Jag hade ju tidigare i veckan sett ljuset komma den vägen, men då var det så sent (runt 10) så solen var redan alldeles för skarp. Och då tänkte jag att det måste vara rätt ljus precis när solen kommit upp ovanför Blasieholmen och Skeppsholmen. Vad jag inte tänkte på då, men väl erfor i morse, var att just när solen stiger upp har den fel vinkel. Den letar sig inte in i gränderna så som jag tänkt mig, utan den bara lyser lite grann i början av gränden. FAN! Emellertid, några bilder blev det. (Visas kanske senare på en blogg nära dig.)

När jag kom hem borde jag engentligen lagt mig att sova lite, för det blev bara knappt fyra timmars sömn på natten. Men i stället valde jag att promenera med hunden, eftersom det fortfarande var ganska svalt ute. Den senaste veckan har Ia på allvar börjat ha synpunkter på vilken väg man ska gå med henne. Hon kan vara väldigt bestämd på att gå en viss gata, emedan jag vill gå en annan. Ofta innebär hennes vilja kortare promenad än jag förespråkar. Men som tur är kan jag också vara envis, och jag är både starkare och envisare än Ia, så det blir som jag vill. Oftast.

Sedan tillbringade jag en timme sovandes i hammocken, och därefter åkte jag, yngsta dottern och Ia för att möta upp fru och äldre dotter på Drottningholm. När vi varit där tidigare hade jag noterat att i den så kallade slottsboden hade dom ett kafé som såg väldigt lovande ut, och nu skulle det utforskas. Det visade sig inte vara helt gratis att fika där. Jag satt ute med Ia och väntade medan de andra gick in för att handla, och de berättade att en bit paj till kaffet kostade mellan 65 och 75 kronor. Det blev bulle och kakor i stället. Till ställets försvar kan man i alla fall säga att dom verkligen satsar på kvalitet. Ingen tvekan om det. Och kvalitet kostar. Men jag undrar om 75 kronor för en paj är ett pris satt för att få täckning för sina kostnader, eller om det är satt för att det är ungefär så mycket man kan klämma ur en turist som kommit till Drottningholm för att se på slottet, dvs ett marknadspris som är betingat av tillgång och efterfrågan. Troligen det senare.

I alla fall, det blev ytterligare en sväng i hammocken innan det var dags att åka till IOGT-NTO i Sollentuna för fredagsgrillningen. Idag var det riktigt mycket folk där, och till största delen var det folk från KRIS (Kriminellas Revanch I Samhället). Kris hyr lokal av IOGT-NTO, och eftersom Kris kräver drogfrihet av sina medlemmar och många från Kris också är medlemmar i IOGT-NTO, är det ett väldigt fruktsamt samarbete. IOGT-NTO kanske i mångas ögon uppfattas som en samling äldre tråkiga nykterister som håller på att dö ut. Folk med den uppfattningen borde besöka fredagsgrillningen hos IOGT-NTO i Sollentuna. Det som möter en när man kommer dit är ett gäng, vältatuerade människor, vars utseende även i övrigt vittnar om ett inte allför hälsosamt liv. Bilden av att det är ett kriminellt gäng som samlats för att planera helgens raider förstärks dessutom av att sällskapet också innehåller två amstaff. Och de förutfattade meningarna man har om IOGT-NTO ställs verkligen på ända. Och om man tror att man kan döma folk på utseendet lär man sig raskt att man har jävligt fel. Med andra ord, det var en otroligt trevlig kväll, trevliga hundar och trevliga människor. (Det fanns ju vanliga IOGT-NTO:are där också, dvs äldre människor som varit nyktra och skötsamma i hela sitt liv).

När vi kom hem gick jag en promenad med hunden (återigen ville hon bestämma, med det fick hon inte) och sedan käkade vi resterna av gårdagens jordgubbspaj och nu är det läggdags.