Dagboksblad lördag 31 juli 2010

Inget direkt lysande väder att vakna till. Mulet om med en okunnigs ögon hot om regn. Det visade sig dock vara ett alldeles utmärkt väder att promenera hund i. Varken hundar eller människor blev sådär skittrötta efter nästan två timmars promenad. Och det visade sig också vara just en okunnigs ögon som såg hot om regn. Mot slutet av promenaden började det liksom spricka upp, och solen kom så smått fram.

Eftermiddagen ägnades inte åt några större aktiviteter mer än att åka och handla. Just när vi skulle äta middag ringde bekanta och undrade om vi ville komma över på födelsedagskalas. Vi hade blivit förvarnade om att dom skulle ringa under helgen om kalaset, men eftersom dom inte hade ringt när klockan var halv sex tänkte vi att det kanske inte skulle bli något denna dag. Men det skulle det alltså. (Framförhålling är inte den familjens bästa gren, men det gör inget. Efter ett mycket stort antal års umgänge känner man varandra rätt bra, och vet ungefär hur det funkar). Vi käkade middag och åkte sedan över. Det blev, föga förvånande en mycket trevlig kväll, och vi kom inte hem förrän bortemot halv tolv. Nu blir det lite datorarbete, och sedan läggdags.

Dagboksblad fredag 30 juli 2010

Fredag, den stora jobba-hemifrån-på-eftermiddagen-dagen. Extra vanligt på vår, sommar och höst när det är fint väder. Även jag valde att ansluta mig till den gruppen idag. Jag hade bl a en hund att gå ut med. (Hunddagis har semesterstängt denna vecka.) När hunden var utgången tog jag kameran och drog in till stan för att fotografera. Det gick väl sisådär, men jag hittade något ganska intressant.En människa utklädd till geting som står och blåser såpbubblor. Det låter ju hur skumt som helst, men det var något helt fantastiskt. Hon stod och log hela tiden och vinkade till små barn. För de som ville fotografera henne poserade hon villigt. Och hon måste varit dansare eller mim-artist i grunden för hon rörde sig otroligt vackert. En sån här människa borde vara avlönad av kommunen, för snacka om att sprida god stämning omkring sig. Det blev som en aura av lugn, harmoni och glädje kring henne, och jag hade väldigt svårt att slita mig. (Solna kommun borde kanske hyra henne för att stå utanför Råsunda de kvällar man förväntar sig slagsmål efter fotbollsmatcher. Hon skulle garanterat ha en mycket lugnande inverkan på publiken.)

Efter något hundratal bilder var det dags att åka hem och käka middag. Efter middagen tittade vi på TV, fikade och tittade sen på en film. Vi såg filmen Hair. Den har jag inte sett förut, och det var ju en märklig sak. Men nu har vi sett den. Sedan var det dags för hundpromenad och nu ska jag koka lite te och sedan titta lite på djurpolisen. Och sedan torde det väl vara läggdags.

Dagboksblad torsdag 29 juli 2010

Efter jobbet hade jag fått det ärofyllda uppdraget att köra mina barn ut till deras farmor på landet. På grund av ett jävla regnväder och allmänt stög på grund av vägarbete, tog den turen runt två timmar. I vanliga fall är drygt en timme att räkna med. När vi kom dit drack vi lite kaffe och gjorde ingenting en liten stund. Sedan begav vi oss hemåt ("Vi" betyder jag, frun och Ia) Hemkomna var klockan runt 10, så en hundpromenad och sedan läggdags var planen. Nu verkar det dessvärre som om jag fastnat framför datorn. Vi får se när jag kommer loss. Det kan bli om den stund eller om några timmar.

Dagboksblad onsdag 28 juli 2010

Vespan till jobbet idag också. Fantastiskt trevligt.

Efter jobbet åkte jag till stan. Tänkte besöka Wasa vaccination för att fortsätta vaccineringen mot TBE, men dom jävlarna hade sommartider och stängde redan klockan 3. Det blev till att åka hem igen med oförättat värv. Dock lyckades jag med en annan viktig sak. När vi besökte min arbetskamrat i Kalmar för några veckor sedan, och han och jag jammade, visade det sig att han hade lite Bluesmunspel hemma (ska ju finnas i varje välutrustat hem), men han saknade ett spel för att kunna spela Blues i E-dur, den absolut vanligaste Blues-tonarten. Att inte att ett Blues-munspel för Blues i E-dur, det är som att inte ha en jordgubbssnoppare i köket- totalt otänkbart. För att råda brist på denna totala missär hos min arbetskamrat körde jag förbi musikaffären Jam och köpte ett munspel åt honom ( och ett åt mig själv också, för mina är slutspelade).

Efter middagen åkte frun och jag till en närbelägen slottspark och promenerade med Ia. Sedan åkte vi hem och fikade och tittade på djurpolisen. Och sen var dan slut.

Dagboksblad tisdag 27 juli 2010

Andra dagen på jobbet. Den gick bra den också. Åkte Vespa till jobbet för första gången efter semestern. (Åkte alltså bil igår) Det kändes rätt bra. Lite varmt bara.

Frun och jag fick för oss att vi inte skulle käka middag hemma idag, så efter en stunds funderande satte vi kurs mot Fåfängan. Den restaurangen har ju ett sådant läge med en fantastisk utsikt så att dom inte behöver ha så hög kvalitet på maten för att kunna ta bra betalt ändå, fick vi erfara. Biff, bea och pommes är ju alltid biff bea och pommes, men kostar den 185 spänn väntar jag mig faktiskt lite bättre kött än vad jag fick. Att få sälja efterrätt till oss kunde dom känna sig blåsta på. Vi promenerade till stans andra utsiktsturistfälla, Fjällgatan. Där säljer dom nämligen väldigt god glass. Tyckte både vi och Ia, som var med. Sedan vandrade vi tillbaka till bilen och åkte hem för att titta på morden i midsomer. Och sedan var det bara att gå och lägga sig.

Dagboksblad måndag 26 juli 2010

Så var man åter i tjänst. Lite segt i morse, men var på jobbet runt 9. Inte mycket att göra såhär års, så man kan i lugn och ro sortera mejl och planera höstens verksamhet och rent allmänt fundera på livet.

Efter jobbet hem och jobba med semesterbilder medan frun promenerade hunden. När hon kom hem käkade vi middag, och så ägande jag en stund åt att kamma hund. Områdena kring munnen, dvs skägg, mustascher och sånt brukar frun med varm hand överlåta till mig. Av någon anledning tycker frun det är roligare att jag blir biten än att hon blir det. När jag rett ut halva ansiktet blev det dags för kvällspromenad, och sedan lite djurpolisen och fika. Nu ska jag bara pilla med några bilder och sedan är det läggdags.

Dagboksblad söndag 25 juli 2010

Kanske inte världesn bästa väder att vakna upp till, men det var i alla fall varmt. Efter en del hundvård och bildbehandling åkte vi till Djurgården (favorit i repris) för att promenera och fika på Rosendal. Det går bra när man är två. Det blev en nästan två timmar lång promenad och gott fika. Sedan åkte vi hem, handlade middagsmat på vägen och så hem för att laga middag. Efter middagen var vi bjudna hem till bekanta, men det blev bara jag som åkte. Det är ju Bellmandagen idag, och det bör man på något sätt fira. Våra bekanta ville att vi skulle komma över med gitarr och sjunga lite Bellman tillsammans, men eftersom det egentligen räckte med mig, eftersom det är jag som trakterar både gitarren och sången, åkte jag ensam. De andra var hemma och redde ut tovor i hundpälsen samt tittade på TV. Väl hemma var det i princip läggdags efter lite jox vid datorn, och i morgon är det första arbetsdagen. Då blir man tvungen att återigen ikläda sig långa byxor och slips. Fy fan...

Dagboksblad lördag 24 juli 2010

Ja, det är skönt att sova i egen säng också. Det är faktiskt skillnad på att dela på en 140 cm bred säng i husvagnen och ha en 120 cm bred säng för sig själv. Något vidare kanonväder var det ju inte i morse, men jag var sugen på en promenad med hund på Djurgården. Tyvärr hade frun uppenbarligen sovit konstigt (hon var väl inte van att få så mycket utrymme) för hon hade väldigt ont i någon muskel i benet, och var inte kapabel att följa med på hundpromenad. Men det struntade jag fullständigt i, och åkte till Djurgården själv. Jag hade tänkt promenera bort till Rosendal och köpa mig en fika där. Man får nog inte ta in hund i växthuset där dom har sin ordinarie servering, men på sommrarna brukar dom ha en extra kiosk ute i trädgården där man också kan köpa fika. Perfekt när man har hund och är ensam. Och ännu bättre hade det varit om dom hade haft öppet. Det var väl för dåligt väder och därmed för lite folk för att dom skulle ha den extra kiosken öppen. Det blev till att lapa vatten tillsammans med Ia i hennes vattenskål, och sedan gick vi tillbaka. Djurgårdskyrkan, alldeles utanför Gröna Lund hade emellertid kaffeservering i trädgården, och det stod specifikt att husdjur var välkomna. Så där klämnde jag en tunnbrödsrulle med renstek och så en bulle. Det gick det också.

Sedan åkte jag hem, och handlade på vägen. Hemma var det i princip dags att laga middag, så det gjorde jag. Hemmagjorda hamburgare och pommes, som jag friterade. Inte bara värmde i ugnen, det är ju fusk.

Kvällen i övrigt fördrevs med TV-tittande och lite bildarbete vid datorn

Dagboksblad fredag 23 juli 2010

Så var det då dags att packa ihop husvagnen för sista gången denna semester. På måndag ska jag börja jobba. Men vi ska ha ytterligare en veckas semester, och då åkter vi säkert ut med husvagnen igen.

Runt 11 lämnade vi campingen, och när vi checkade ut kunde jag inte låta bli att klaga på vår granne vi haft. Han var av typen "kan under stundom ses nykter", men vi hade inte gjort det under den tid vi bott där. Mao, gravt alkoholiserad man, med besökare av samma sort. Han hade inte stört oss, så det var inte det jag hade synpunkter på. Men om man vill driva en familjecamping där det känns tryggt och lungt, kan man inte ha sådana gäster. Jag påpekade detta, och fick då höra att det är de sociala myndigheterna i Linköping som hyr platsen (och om jag fattade det rätt, ytterligare några campingtomter). Det förklarar saken, men det gör det inte roligare att ha socialens klienter som grannar på sin campingsemester. Och jag var tydligen inte den förste som klagade, men uppenbarligen hade det inte hjälpt.

Vi stannade i Nyköpingsbro och fikade. Hemma var vi runt halv tre. Då var det bara att börja lasta ur vagnen. Inte så roligt, men nödvändigt. Sedan åka och handla middagsmat, och turligt nog hade IOGT-NTO i Sollentuna grillkväll (som de alltid har på fredagarna på somrarna), så dit åkte vi och grillade middag. Sedan körde jag äldsta dotterns dator (som låg kvar i husvagnen. Det var för otymplig att ta med sig på tåget) in till stan, där hon tillfälligt bodde. Hon ville gärna ha med sig den till Bohuslän, dit hon åker i morgon. Åter hemma upptäckte jag till min glädje att frun börjat ägna sig åt pälsvård på hunden. Man kan säga att det behövs. Det är inte så lätt att sköta en lagottopäls i fält. Dessutom hade hunden den goda smaken att rulla sig i hästskit i torsdags, så det har luktat stall om henne sedan dess. Och gissa om hon var extra sugen på att ligga i vår säng i natt. Medan frun vårdade hundpäls ägnade jag mig åt att flytta över de bilder jag tagit på semestern, från den bärbara datorn till vår stationära. Lite fika på det, lite djurpolis och lite mer dator, och kvällen kan anses vara till ända..

Fortsättningen på Telias jävla dumheter

Som jag skrev tidigare var jag tvungen att byta SIM-kort för att fullt ut kunna nyttja alla funktioner på nya telefonen. Och Telia ville ha betalt för nytt SIM-kort. Och deras kundtjänst bara la på luren när jag blev jobbig. Då skrev jag ett elakt mejl till Telia där jag sa att deras affärsmodell premierar sådana som byter operatörer emellanåt, och definitivt inte gynnar deras trogna kunder. Jag har fått ett svar. Dom bjuder på SIM-kortet, men dom påpekade flera gånger att det är ett undantag och helt emot deras principer. Dom gör det bara av ren good-will. Hmmm. Idioter säger jag bara. Men klokt att dom i alla fall bjuder på SIM-kortet. Och tur att det fanns någon som hade möjlighet att ta det beslutet. Annars går väl klagomål bara till någon som utan befogenheter som bara skriver ett intetsägande svar. Men det lönar sig att bråka. Som vanligt. Tack för det Televerket!

Dagboksblad torsdag 22 juli 2010

Vaknade som omväxling till en inte fullt så varm dag, och dessutom en dag med hot om regn. Men "A man's got to do what a man's got to do" så vi satte vår plan i verket. Full fart mot Vadstena. Eller full fart kanske var att ta i. Vi tog omvägen via Berg och sedan till Ljungsbro, där vi besökte Cloettas fabriksförsäljning, där vi liksom bunkrade inför den långa färden till Vadstena. När vi kom dit hade det hotande regnet i princip givit upp, men det hade regnat lite på vägen. Vadstena visade sig vara en riktigt trevlig liten stad. Synd att vi inte fick plats på campingen. Vi promenerade runt i stan och såg många trevliga kaféer, men när vi väl skulle fika, eller snarare käka en smörgås, visade det sig att kaféerna vid närmare granskning inte var fullt så roliga som de verkade vid ett första påseende. Emellertid fastnade vi för Rådhuskonditoritet och klämde där en räksmörgås respektive en köttbullesmörgås. Sedan åkte vi tillbaka mot Linköping och satte kurs på Åbacka Café. Det var säkert minst fem år sedan vi var där senast, men det visade sig att det var precis lika trevligt som jag mindes det. Helt klart värt en omväg (dvs två stjärnor). Sedan åkte vi och handlade och så tillbaka till husvagnen. Vilade lite, dvs läste och sov, och sedan käkade vi middag. Sedan roade vi oss med att titta på TV och Ernst. Därefter lite hundpromenad och så hem lagom till djurpolisen på Animal Planet. Sedan ett program och musik på 70-talet, och så var det dags att slagga.

Dagboksblad onsdag 21 juli 2010

Dags för uppbrott från den smålänska metropolen Kalmar. Vissa barn åkte med tåget från Kalmar i morse, och vi andra fortsatte med bil och husvagn (dom som åkte tåg gjorde det för att kunna närvara på en konsert i morgon i Stockholm). Vi i bilen hade tänkt åka till Vadstena och ligga där några nätter. Vadstena sägs vara en fin stad, så varför inte. Men när vi ringde till den campingen visade det sig att de inte hade några elplatser, och fri-campa gör vi INTE!! Lika illa på campingen i Borensberg. Återstod bara campingen i Linköping, även om det kändes lite löjligt nära hem. Då kunde man ju nästan lika gärna köra hem tyckte jag. Men bara nästan. För om man bor i Linköping kan man ta bilen till Vadstena över dagen, och man kan dessutom fika på Åbacka Café, och det är inte att leka med. Det var väldigt länge sedan vi var där. Säkert fem år sedan.

Då blev det alltså så att vi fällde ner stödbenen på Glyttinge camping i eftermiddags. Sedan åkte vi och handlade middag, åkte hem och lagade till den och begav oss därefter in till stan för att kolla in kvällslivet i denna, kexchokladens hemstad Linköping. Det var inget vidare drag, så vi promenerade runt en stund och åkte sedan hem och tittade på miss Marple, fikade och käkade chips. Sedan blev det en liten kvällspromenad med hunden, och nu är det nog dags att bädda upp sängen och sova.

Dagboksblad tisdag 20 juli 2010

Nu äntligen, för första gången sedan jag drabbades av den där förkylningen eller vad det var, vaknade jag på morgonen och hade inte ont i halsen och jag kunde vifta på tungan nästan helt obehindrat utan att det gjorde ont.

Det blev tidig frukost och sedan drog jag i väg till min arbetskamrat för att jamma. Han mådde betydligt bättre idag. När han provade min gitarr i söndags konstaterade han att mina strängar var av så dålig kvalitet och så slitna så dom bara måste bytas. Det var således det första vi gjorde, och sedan, jävlar vilken skillnad det blev på ljudet.

Pär må vara en duktig gitarrist, men han har ingen vidare sångrepertoar, och inte heller speciellt många sångtexter. Det var ju inte mycket annat att göra för mig än att ta hand om sången, men rackarns vad dåligt textminne jag hade i morse. Vi körde i alla fall en del Blues, och så småningom var det nästan så man fick feeling. Emellertid dök övriga familjen upp, och ville att vi skulle in till stan, så det var bara att packa ihop gitarr och stärkare och åka vidare. Synd, vi hade säkert kunnat jamma hela dagen.

Vi åkte således in till stan och letade upp Kullzens café, och fikade där. Det var ett sånt där riktigt gammalt in-sunkat kafé. Den omissigenkännliga doften från sådana kaféer slog emot en redan i trappan upp till kafét. Men det dom serverade höll definitivt hög klass.

Sedan gick vi en sväng i stan, handlade och åkte hem. Där gjorde vi ingenting, dvs läste och sov och badade (det sistnämnda gällde enbart somliga). När vi var färdiga med ingenting grillade vi middag, käkade den, diskade undan, promenerade hund och kom lagom hem till halva Allsång på skansen (det är ungefär så mycket jag står ut med). Sedan blev det Morden i Midsomer, och därefter var det inte mycket mer att göra än att promenera hund en sista gång och sedan gå och lägga sig.

Dagboksblad måndag 19 juli 2010

Sådärja, då har vi fricampat en natt. Det gick bra, och det visade sig att batteriet i husvagnen tagit väldigt mycket stryk under vintern, för det räckte bara en natt. Sedan varnar elektroniken för "lågt batteri". När vi käkat frukost konstaterade vi att den plats vi skulle få flytta till var tom, så vi drog iväg vagnen dit och ställde upp det och kopplade in elen. Sedan begav vi oss iväg på dagens utflykt. Först till järnvägsstationen för att köpa tågbiljetter till barn som vill åka hem tidigare, och sedan full fart mot Öland.

Vi har varit på Öland en gång tidigare, så vi visste att alla jävla stockholmare åker norrut på Öland. Därför åkte vi söderut. Så långt söderut det gick att åka. Dvs vi landade på Ölands södra udde. Där köpte vi glass och tittade på havet. Men ungefär halvvägs var vi tvungna att fika. Och då fick vi bekräftat det vi sedan tidigare besök misstänkte. Öland är inget paradis för den fikasugne. Det är ont om kaféer, och de som finns är fan inte mycket att ha. Vi hittade något, Bo Pensionat, som i alla fall utvändigt såg bra ut. Men dom serverade industribakade pajer och kaffet hade stått på värmning under LÅNG tid. Inte mycket att ha mao.

På väg tillbaka till campingplatsen handlade vi middag. Hemma lagade vi till denna middag, och sedan var det meningen att jag skulle hem till min arbetskamrat och jamma lite. Men han hade dessvärre drabbats av något. Inte jazzbacillen, men kanske av matförgiftning, så han var inte så sugen på sylt. I stället promenerade jag hund medan andra spelade minigolf, och sedan var det dags för van Weteren på TV, så det tittade vi på och fikade till. Och sedan var det inte så mycket mer att göra än att slagga in.

Dagboksblad söndag 18 juli 2010

Så hade det blivit dags att lämna Skåne. Inte så roligt, men på något sätt oundvikligt. (Nästan i alla fall. Ett sätt att inte behöva lämna Skåne kan ju vara att inte åka dit, men det vore väldigt tråkigt.)


Kvart i elva checkade vi ut och styrde färden mot Kalmar. 25 mil, varav de första på smala jävla backiga vägar genom Brösarp. Att köra med en 2,5 meter bred husvagn på dessa vägar är en spännande utmaning om man inte är väldigt van husvagnsförare (och det är man inte). Men det är kul att ha 230 hästkrafter under huven att ta till i uppförsbackarna.

Någonstans på vägen (ingen aning om var) svängde vi in på en Coop forum och handlade middagsmat samt korv. Lite senare svängde vi in på en rastplats och kokade korven och åt den med bröd, senap och ketchup. Det är fanimej en otrolig lyx att kunna gå ur bilen. promenera två meter bakåt och sedan vara "hemma" med allt vad det innebär i form av faciliteter när det gäller att laga mat. Kanon helt enkelt. Mätta och belåtna körde vi vidare och runt halv fem rullade vi in på campingplatsen i Kalmar, för att göra den obehagliga upptäckten att de inte hade några el-platser kvar. Men det skulle bli en plats ledig i morgon, så vi valde att "fri-campa" en natt. Kylen går ju trots allt på gasol och vi har ju batteri till vattenpump och belysning. Ingen DVD, ingen TV och dåligt med möjligheter att ladda dator och telefon fick vi stå ut med.

Vi lagade mat (grillade fläskkotlettter och fransk potatissallad), diskade och sedan begav vi oss iväg till en av mina medarbetare (jag är alltså hans chef). Det kan verka konstigt att jag har en anställd som bor i Kalmar när jag jobbar i Stockholm, men så är det. Han bodde inte mer än 500 meter från campingen. Vi blev bjudna på fika och sedan, till min familjs stora förtret (i alla fall hade dom rätt att känna det, men jag vet inte riktigt om det var så), försvann Pär och jag in i hans musikrum för att titta och spela på hans gitarrsamling. Han har väl ett 15-tal elektriska gitarrer. Vi sansade oss och bestämde att vi skulle jamma en stund i morgon kväll i stället. Sedan gick vi hem, käkade chips, spelade geni och gick och så blev det läggdags.

Dagboksblad lördag 17 juli 2010

Jävlar vilken smäll va? Klockan 4 kom det åskväder som det hade varnats för på radion i går. Det smällde rätt bra, och det regnade ändå bättre. Samt blåste. Lite halvsvårt att sova i oväsendet, men det gick hyfsat. När AC:n i husvagnen bortemot halv sju tyckte att det blivit för varmt och drog igång kylan dog hela skiten. Ingen spänning in i husvagnen, och ingen spänning ut från elstolpen heller. Dessutom luktade det bränt i elstolpen. Inte mycket att göra åt. Bara att slå över kylskåpe från el- till gasoldrift, och sedan somna om igen. Efter frukosten gick jag till receptionen och klagade över att vi inte hade någon el. Det verkade dessutom som om det bara var vi som inte hade el. Alla grannar hade. Någon timme senare kom elektrikern och konstaterade att kontakten i elstolpen hade brunnit upp. Han påstod att det berodde på att jag inte stoppat i kontakten ordentligt. Jag påstod att det hade jag visst gjort. Nåväl, det ordnade sig, och precis innan vi skulle åka iväg kunde jag slå över kylskåpet på eldrift igen.

Dagens utflykt bestod först av ett besök inne i Simrishamn och en rundvandring på lördagsloppmarknaden. Sedan ett besök i djuraffären och sedan ställdes kursen mot Backagården, för en favorit-i-repris-fika. Sedan åkte vi till Kiviks musteri och handlade lite cider och annat man inte kan leva utan (hallonkräm till exempel). Sedan hem och trilla och steka köttbullar. Självklart gör jag egna köttbullar. Färdigköpta dito kommer inte på fråga.

Medan frun diskade låg jag och läste en god bok. Medan fru, barn och hund promenerade in till Simrishamn och köpte glass låg jag och läste en god bok. Medan frun fällde förtältet låg jag och läste en......näe, det gjorde jag inte. Vi fällde förtältet tillsammans. Vi ska ju dra i morgon bitti, och om det då regnar är det inge roligt. Därför gäller det att fälla förtältet medan den ännu är torrt. Sedan kvällsfika, och nu ska jag gå och lägga mig.

Dagboksblad fredag 16 juli 2010

1 stjärna - Värt ett stopp
2 stjärnor - Värt en omväg
3 stjärnor - Värt hela resan

Så ska stjärnorna i Guide Michelin, eller Guide Rouge som den numer heter, utläsas. Då handlar det om restauranger. Men faktum är att samma skala kan användas om kaféer också. Idag har vi åkt över 30 mil för att fika, och då måste stället enligt ovanstående definition vara 3-stjärnigt. Och jag är nog benägen att hålla Flickorna på Skäret som ett 3-stjärnigt kafé. Detta underbara kafé som har lyckats kombinera storskalighet med personlighet och riktigt hög klass på bakverken. Det blev inte billigt, över 400 spänn kostade fikat, men å andra sidan, 30 mil är inte heller gratis. När vi ändå var i trakterna passade vi på att göra Helsingborg också. Och dessutom käkade vi middag på en riktigt trevlig liten restaurang innan vi åkte hem. Men mellan Flickorna på Skäret och Helsingborg ligger Höganäs, och där måste man också stanna till. Där finns utförsäljning av kläder från Oscar Jacobson (eller hur han nu stavar sitt namn), och jag har tidgare hittat en kavaj där. Denna gång gick det ändå bättre, jag hittade två kavajer. Perfekt, för de flesta av mina kavajer är helt utslitna.

Hemkomna från Helsingborg blev det en kvällsfika och så spelade vi schlagerspelet. Därefter....läggdags.

Dagboksblad torsdag 15 juli 2010

Vaknade mitt i natten och hade jävligt ont i ena örat. Tryckte i mig magencyl och somnade sedan om. På morgonen hade jag fortfarande ont, och med vetskap om att äldsta dottern fick öroninflammatin av den infektion hon gav mig, kändes risken för att jag skulle fått öroninflammation något större än obefintlig. Eftersom jag inte hade lust att vänta i tre dagar för att se om det blev bättre och sedan vänta ytterligare tre dagar på att antibiotikan skulle börja göra nytta, ringde jag vårdcentralen omedelbart, och fick en tid strax därefter. Läkaren jag träffade påstod att jag inte hade öroninflammation. Vi får väl se.

Sedan gick vi en tur på stan, och besökte Zekes (inte bar, utan antikvariat) och sedan åkte vi och badade hund. När hunden var badad (det gick fort, för det var bara 10 grader i havet) åkte vi till Skåne Tranås och fikade på Madam Blå. Och så passade vi på att besöka Österlenchoklad igen.

Sedan hemåt. Låg och läste i den svala husvagnen en stund innan det blev dags att laga middag.
Efter middagen ytterligare läsning och sedan gick vi bort mot de berömda klipporna, Vårhallarna, som ligger strax norr om campingplatsen. Där är väldigt fint ljus på kvällen, och vi drack kvällskaffe, fotograferade och badade hund igen. Sedan hemåt, och jag satt några timmar framför datorn för att ta hand om dagens bildskörd. Och vips blev det läggdags. Då konstaterade vi att det var 23 år sedan vi gifte oss. Vi hann fira det i 10 minuter innan dagen tog slut.

Dagboksblad onsdag 14 juli 2010

Tidig uppstigning, tidig hundpromenad och tidig frukost, allt för att vi skulle kunna vara klara att åka kvart i 10, vilket var nödvändigt för att med viss marginal kunna vara på Statarmuseet utanför Bara klockan 11.15. Då och där hade vi stämt möte med representanter för Mattisbackens Kennel. Inte för att diskutera affärer eller hunduppfödning, utan enbart för att träffas och fika tillsammans. Det gjorde vi. Och samtalade. I flera timmar. Sedan skildes vi åt och vi åkte till Alnarp för att äldsta dottern skulle få se var hon inte ska plugga i höst. (Med det resonemanget kan det bli ganska många ställen att besöka. Om vi ska besöka alla ställen hon inte ska plugga på alltså.) Men för hennes del finns det bara två alternativ. Alnarp eller Ulltuna, och hon har kommit in på Ulltuna.

Sedan begav vi oss in till den stora staden Malmö för att handla. Men det blev det inte så mycket med. Vi gick runt i stan men hittade inget att köpa. I stället käkade vi middag på Pizza Hut, och sedan åkte vi hem. Väl hemma slapp vi både laga mat och diska. I stället blev det kort hundpromenad, kort kamerapromenad och sedan var det dags att börja titta på Miss Marple på TV. När hon löst mordgåtan gick vi en ny hundpromenad och passade samtidigt på att besöka dansen som arrangeras på campingplatsen i kväl. Återigen ser vi ett dansband som till största delen består av förinspelad syntmusik. (Förra gången var på rikslägret i Ransberg) Bandet här bestod av två musiker, en som spelar gitarr och sjunger, och en som spelar synt och styr det förinspelade kompet.

Sedan har jag suttit framför datorn och nu är det läggdags. Om det nu går att sova. Sista dansen har inte gått än.

Dagboksblad tisdag 13 juli 2010

Rusade upp strax före åtta och drack en kopp morgonkaffe. Sedan tog jag hunden och gav mig iväg på en morgonpromenad innan det blev för varmt. För sent kan jag säga, men vi orkade i alla fall en tur in till stan och sen tillbaka igen. Frukosten var klar när jag kom hem så det var bara att äta. Medan andra plockade undan frukosten och gjorde sig klara, satt jag och skrev på ett mejl för att beskriva vad för kamera en person skulle välja. Ingen lätt sak. I synnerhet inte som personen vill ha en systemkamera och jag anser att man mycket noga måste tänka igenom sitt kameraanvändande innan man bestämmer sig för vad för typ av kamera man vill ha.

Sedan åkte vi iväg mot Ystad, men liksom igår började vi utflykten med ett besök på hundbadet för att Ia skulle få svalka ner sig. Men som vi går där och badar kommer det en jävla störtskur och överraskar oss. Full fart mot bilen, och så kör vi till Ystad. Inte riktigt lika varmt som igår, utan en mer behaglig temperatur.

I Ystad börjar jag med att besöka Bäckmans Hattaffär, men dom hade inga roliga hattar i år. Det har dom haft tidigare år, så både min vinterhatt och min sommarhatt kom för närvarande därifrån. Sedan besökte jag Expert för att få ett nytt SIM-kort. Det visar sig nämligen att mitt nuvarande SIM-kort är så gammalt så det fungerar inte i 3G-nät. Jag har ju varit min operatör trogen och aldrig bytt operatör, och då blir det så att man förr eller senare får ett för gammalt SIM-kort. Döm om min förvåning när jag får höra att Telia vill ha hundra spänn av mig för ett nytt SIM-kort. Vilka jävla idioter. Hade jag bytt operatör när jag köpte nya telefonen hade jag fått ett SIM-kort gratis. Eller hade jag bytt operatör när jag köpte förra telefonen och bytt tillbaka när jag köpte den nya telefonen hade jag också fått ett nytt SIM-kort gratis. Men de trogna kunderna som aldrig byter operatör, de ska minsann tvingas betala för nytt SIM-kort. Gissa om jag var otrevlig när jag ringde till operatörens kundtjänst för att höra om det verkligen var sant. Jag var tydligen så otrevlig som det bara går att vara, för handläggaren i kundtjänsten la bara på luren när jag började kräva att få prata med någon som var ansvarig. Jag har skickat ett surt mejl till kundtjänsten där jag i princip ber dom dra åt helvete. Ska bli spännande att se vad dom svarar. Jag har i alla fall fått ett nytt SIM-kort och nu kan jag köara 3G-trafik på nya telefonen. Fantastiskt.

Efter Ystad tänkte vi åka till Skåne-Tranås för att fika på Madam Blå. Det visade sig dock att dom har stängt på måndagar och tisdagar. Men Österlenchoklad hade öppet så dit åkte vi och köpte choklad. Sedan åkte vi till Borregården, mellan Borrby och Lödderup för att fika. Där var det inte stängt.

Hemkomna tog jag en tur med kameran för lite makrofotografering och sedan var det dags att grilla middag. En av husvagnsgrannarna påstod att det luktade precis som i grekland när jag grillade och hon undrade vad för spännande kryddor jag använde. Olivolja och timjan, som vanligt. Inga konstiga kryddblandingar, och inga konstiga glacer. Så enkelt som möjligt ska maten kryddas, vilket är mer av italiensk matkultur än grekisk.

När maten var grillad och uppäten var det dags för allsång på Skansen. Turligt nog var vi inte där utan hemma i husvagnen. Oturligt nog sändes eländet på TV, så helt undkom jag det inte. Morden i Midsomer står jag dock ut med, i synnerhet om jag får fika till. Och det fick jag. Nu har jag suttit i förtältet och pillat på datan en stund, nu kan det inte vara annat än läggdags.

Dagboksblad måndag 12 juli 2010

Jävlar vad varmt det hade varit i husvagnen i morse utan AC. Efter morgonkaffe, hundpromenad och frukost satte vi igång dagens aktiviteter. Vi började lite strategiskt med att besöka hundbadet som ligger bara några hundra meter från campingen. På så sätt kylde vi av hunden innan vi satte in henne i bilen och begav oss ut på dagens äventyr. Första stoppet blev Caferian i Örnahusen. (Puh, det fanns kvar.) Där inhandlades bullar och småkakor till kvällsfikat. Sedan tänkte vi liksom pricka av en av alla dessa sevärdheter på Österlen som vi ännu inte besökt, Dag Hammarskölds Backåkra. Det var inte speciellt märkvärdigt. En gård som låg fint och med fina ängsmarker runt om där vi promenerade lite, men i övrigt inget speciellt. Vi åkte då vidare till det smått legendariska kafét Backagården. Där fikade vi! Sedan fortsatte vi till Kåseberga för att äta årets fisk. Jag köpte en sillsmörgås och drog i mig. Fortfarande varmt som attan var det. Vi fortsatte till en djuraffär som ligger i närheten, där vi köpte en sådan där "disktrasa" som man har för at kyla ner hundar, och för all del även hästar med. Sedan fortsatte vi hemåt. När vi kom till campingen drog vi igång AC i husvagnen och sedan la sig alla flämtande ner på var sin säng, och så bara sov vi i några timmar. Snacka om att vara trött av värmen.

Utvilade åkte vi och handlade, och sedan hem för middag. När vi hade ätit, diskat och sovit middag gick vi på en hundpromenad in till stan och köpte glass, och sedan gick vi hemåt igen för att fika. Det är fortfarande varmt, väldigt varmt. Nu sitter jag i förtältet och jag har inte fläkten på för att få upp värmen. Möjligen skulle jag kunna använda fläkten till att blåsa runt luften i förtältet för att få ner temperaturen. Men det gör jag inte. I alla fall är det väldigt skönt att sitta här i förtältet. Och strax kan jag gå in i en sval husvagn och lägga mig att sovan.

Dagboksblad söndag 11 juli 2010

Ganska varmt var det i går kväll, och ganska varmt var det i morse. Eftersom vi bara övernattade gick det ganska enkelt att stuva för avfärd. Men innan vi åkte tog frun och jag en tur ner till centrum och handlade lite på hemköp. Lika bra att passa på, så man slipper det när man kommer fram.

Runt halv tolv rullade vi iväg från Värnamo. Första stoppet var planerat på Kryllans kennel i Vittsjö. Inte för att vi skulle köpa hund, utan helt enkelt för att vi ville bli bjudna på lunch och fika.... näe, inte det heller. Faktiskt helt enkelt för att det var länge sedan vi träffades, och det vore roligt att träffas igen. Att vi sedan blev bjudna på lunch och fika får ses som en extra bonus som vi är oerhört tacksamma för.

Ett antal timmar senare rullade vi ut från Vittsjö med sikte på Simrishamn. Och strax efter sex fällde vi ner stödbenen på Tobisviks camping. Varmt som attan var det. Tur att vi har AC både i husvagn och i bilen. Vi lagade mat, reste förtältet, fikade och promenerade en sväng in till stan. Tittade lite på TV, och sedan var det läggdags.

Dagboksblad lördag 10 juli 2010

Dags för avslutning på MHF Campingklubbs riksträff. Avslutningen ser ut som den brukar. Samling i ottan (kl 10) och så spelar träfforkestern en timme, och därefter lite prisutdelningar i tipspromenader, boule-turneringar och så lite allmänt prat. Sen är det slut och man åker hem. Träfforkestens framträdande var en succé, men det berodde inte enbart på att dom hade en vansinnigt duktig kompgitarrist. Låtvalet är givetvis också en framgångsfaktor. Vem älskar inte pärlor som Huggkubben, Snoa med Storsjöodjuret, Bälgajuck i busken, Tiotusen röda rosor, Blott en dag ett ögonblick i sänder, Snurran och Inbjudan till Bohuslän som gånglåt. Den sistnämnda med mig på sång. Jag har aldrig sjungit den så vansinnigt fort, och en av dragspelarna sa att han aldrig någonsin hade spelat den så långsamt. Men det är skillnad på om man prioriterar texten eller musiken. Jag som vissångare lyfter givetvis fram texten, och då kan man inte bara rassla över melodin i gånglåtstempo.

Klockan ett hade vi fått ihop alltihop och kunde dra vidare. Lärdom nummer ett. Parkera aldrig husvagnen på gräsunderlag i en uppförsbacke. De är ett helvete att starta med husvagnen efter bilen i till och med svagt uppförslut på gräsunderlag. Det slirar rätt bra. Men det löste sig. Vi har bokat plats på campingen i Simrishamn från söndag, så vår plan var att komma ungefär halvvägs, vilket torde vara ungefär Jönköping. Men det gick rätt bra att köra, visserligen varmt men en väl fungerande AC i bilen gjorde att vi kände att vi gott kunde köra några mil till. Så vi hamnade i den smålänska metropolen Värnamo. En riktig jävla byhåla. Det verkar inte finnas något 3G-nät här heller (fan vad jag hatar den svenska landsbygden med dåligt utbyggt 3G-nät), men någon dum fan har ett öppet trådlöst nätverk som jag kan smygsurfa på, så det gör jag. Det är varmt som fan, tur att vi har AC i husvagnen, och det finns mygg i småland också. Det ska bli skönt att komma till Skåne och slippa myggen.

Dagens höjdpunkt (som jag personligen missade) var den danska husvagn som riggade upp sig mitt emot oss. I stället för att backa in vagen som vanligt hederligt folk med lite backvana gör, hade han två el-motorer monterade på husvagnen, en på vardera hjulet. Medelst en fjärrkontroll kunde han således enkelt styra in vagnen på platsen. Jag har sett sånt på husvagnsmässor tidigare, så det var liksom ingen nyhet. Och någon ska väl vara dum nog att köpa något sådant. Det är ungefär som bogpropeller på fritidsbåtar. Bara till för de som inte kan hantverket. Jag har sett sånt där på husvagnsmässor tidigare, så det var liksom ingen nyhet. Jag har bara undrat vilka som skulle vara dumma nog att köpa en sådan mojäng. Men det mest förvånande var att denne dansk vevade ner stödbenen manuellt. Han kunde väl för fanken haft en elektrisk skruvdragare. Det är det förvånansvärt många som har.

Efter kvällsfika och hundpromenad är det nu läggdags.

Dagboksblad fredag 9 juli 2010

Fortfarande inte frisk. Men bättre. Kanske.

Dagen började (efter frukost) med årsmöte i campingklubben. Det blev ett maratonmöte på 4 timmar, och då kunde vi ändå inte fastställa plats för nästa riksträff. Efter årsmötet skulle träfforkesten repetera, så familjen i övrigt hade redan på förmiddagen dragit i väg på egna äventyr. Dessa äventyr visade sig bestå av Rottneros park, Konsum i Sunne och Statoil i Munkfors. Det är klart att man kan få lite skörbjugg av för mycket dragspel, men det är ändå roligt att vara med och spela, i synnerhet när vi har både bas och trummor också.

När vi repat klart kom familjen hem och det var dags för att laga middag, så det gjorde jag. När den var uppäten gjorde vi egentligen inte så mycket mer. Kvällsfikade och tittade lite på TV. Men när klockan blev bortemot 9 tyckte vi det var dags att gå upp till logen där det var dans, och visa pensionärerna hur ett dansgolv ska hanteras. Vi röjde runt någon timme och gick sedan hem och käkade kvällmat. Och sedan var det läggdags.

Dagboksblad torsdag 8 juli 2010

Jävla märklig förkylning-eller-vad-det-nu-kan-vara, som inte går över. Har fortfarande ont i halsen, ont i huvudet och det känns under strundom som om jag hade feber. Är dessutom trött!

Som sagt, det är svårt med pensionärer och deras dagsschema. Idag hade vi förmiddagsfika klockan 10. Fan man har ju knappt ätit frukost då. Men det löste sig.

Efter förmiddagsfikat åkte vi till Mårbacka för att.....eh...dricka förmiddagsfika, denna gång vid rätt tidpunkt, dvs runt ett. Sedan åkte vi in till Sunne för att se på byn och handla lite. Därefter åkte vi hem, och jag hann nästan till repetitionen med träfforkestern. Sedan visade det sig att det skulle bjudas på grillad korv och potatissallad klockan 7. Återigen en sån där pensionärstid. En sådan tid förutsätter ju att man har käkat en rejäl lunch tidigare på dagen. Det hade inte vi, och då är det inte lätt att klara sig fram till klockan 7. Men vi härdade ut. Lagom till den gemensamma måltiden kom regnvädret. De som inte sprang in i något hus eller satt under en björk blev ganska blöta.

När korven var uppäten gick vi hem och tittade på en film och käkade chips. Sedan var det läggdags, och jag kände mig totalt jävla utslagen.

Dagboksblad onsdag 7 juli 2010

Det största felet med den här campingklubben vi är medlem i, är att de flesta andra medlemmar är pensionärer, och det betyder att ett program för dagen ser så konstigt ut. Den officiella öppningen av denna riksträff skulle ske i Ransäters kyrka (också en egenhet hos camping-klubbister, många är lite religösa) klockan 10.00. Men kom igen, klockan 10 har man ju knappt käkat frukost. Men det var bara att bita ihop och pallra sig dit. Ytterligaren en egenhet när det gäller camping-klubbister, främst beroende på att de flesta är pensionärer, är att dom alltid ska komma i så förbannat god tid. Kvart i tio var kyrkan fylld med folk.

Efter invigningen åkte vi hem, hämtade barn och åkte till Erlandergården (mitt emot kyrkan) för att fika. Det var gott. Sedan drog vi till Munkfors för att göra stan. Det gick snabbt kan jag säga. Det tog 2 minuter. Vi handlade också. Sedan hemåt. Och så lite repetition med träfforkestern. Lite roligare i år är för två år sedan. Nu hade jag elgitarr, och kunde lätt överrösta vartenda jävla dragspel. Om jag hade velat.

Sedan middag och därefter var jag så trött så jag i princip gick och la mig och gjorde inte mer.

Dagboksblad tisdag 6 juli 2010

Dags för avfärd. Frisk? Näe inte i dag heller. Fortfarande ont i halsen och allmänt vissen. Före klockan 13 hade vi att checka ut, och det gick bra. Vi rev ner förtält och sjöstuvade alla grejer och kom iväg runt 12. Och sedan började den långa dagsetappen från Karlstad till Ransäter. Cirka 6 mil. Bortemot halv två rullade vi in på MHF Campingklubbs riksläger på Ransbergs herrgård. Området var inte riktigt avsett för husvagnsuppställning, utan primärt för scout-tältning, eftersom Ransberg är nykterhetsrörelsens scoutförbunds gård, och markerna runtomkring används framför allt för scoutaktiviteter. Egentligen är det ju lättare för en husvagn att parera sluttande underlag än för en tältare. Men i mitt tycke var det ganska besvärlig teräng at stäla husvagnen i. Men det ordnade sig.Vi står i en uppförsbacke på gräs. Fan vet hr jag ska komma härifrån, men det löser vi på lördag. När vi ställt upp vagnen satte vi oss och fikade, och sedan en promenad för att bekanta sig med omgivningarna. Bägge barnen hade ju varit här för två år sedan på campingläger, så dom visste var i duschen sniglarna bodde, och andra viktiga saker. Det visade sig rätt snart att standarden här är mycket lägre än vad den är på en normal campingplats. Det saknas till exempel fullsändigt diskmöjligheter.

Så småningom blev det dags att laga middag, fälla upp förtält och sedan gå och delta på själva öppnandet av riksträffen. Att fälla upp förtältet var en spännande övning. Jag brukar ta bort tre av fyra sidor innan vi fäller tältet. Det blir mycket mer lätthanterligt med färre sidor påhängda. När jag hade satt upp alla sidorna konstaterade jag att hela tältet såg jävligt snett ut, och jag konstaterade efter mycket funderade att jag hade satt samtliga tre sidor på fel ställe. När jag satt dem på rätt ställe såg det mycket bätre ut.

Efter öppningsceremonin drog vi oss tillbaka till vagnen för att dricka kvällmsat. På grund av infektion i kroppen var jag ganska trött, och nu tänker jag lägga mig.

Dagboksblad måndag 5 juli 2010

Vaknade i morse. Hörde inget regn. Hade inte så väldigt ont i halsen och kände mig inte så febrig. Men frisk? Knappast. Det har blivit till att hålla sig upprätt med hjälp av bamyl idag också. Efter en väldigt seg morgon (lång sovmorgon, många som skulle duscha och allmän seghet) kom vi så småningom iväg till staden för att det skulle handlas en del. Bland annat köpte jag nya shorts och en sockerkaksform i silikon. Jag insåg härförleden att man till nöds kan köpa sockerkaksmix och baka själv. Mix är något som inte kommer in i mitt hem, men det kan ju vara OK att använda under såhär fältmässiga former. Att jag köpte en form i silikon beror på att den ska ta liten plats och inte väga något för att vara välkommen i husvagnen. (Beredningsbunke, visp och slickepott tillhör redan standardutrustningen i vagnen.)

Dagens fika intogs på Café slussvakten. Så vitt jag vet Karlstads enda anständiga kafé. Sedan lite mer handlande och så åkte vi hemåt. Vi har under flera dagar försökt hitta en ny husvagnsgrill. Den gamla har liksom rostat sönder efter en 6-7 år ute i fält. Men det har varit väldigt svårt att hitta "rätt" modell. Men nu lyckades vi faktiskt hitta den på Biltema. Så nu kan vi grilla igen. Ska bara montera ihop grillen först, vilket säkert inte är det lättaste.

Till middag åt vi fläskfilé med färsk pasta och pesto, och därefter påbörjade jag själva invigningen av den nyinköpta bakformen. För ändamålet hade jag köpt kakmix för mjuk pepparkaka. Den blev faktiskt riktigt bra. Dels fungerade formen bra, och dels smakade denna mix inte lika mycket mix som sockerkaks- och citronkaks-dito gör.

Det blev fika med mjuk pepparkaka och filmtittande. Nu har vi just fått i oss kvällsmaten, och det är väl lika bra att gå och lägga sig, för i morgon åker vi vidare mot Ransäter.

Dagboksblad söndag 4 juli 2010

Vaknade med feber, ont i halsen samt ett jävla regnväder utanför husvagnen. Kanske inte det bästa starten på värmlandssemestern. Tryckte i mig på bamyl och somnade sedan om. När vi vaknade nästa gång, runt 10, hade det slutat regna, men feber och halsont var kvar.

Efter frukosten åkte vi in till staden för att konstatera att hela Karlstad är jävligt stängt en söndag i juli. (Vad annat var att vänta) I stället satte vi kurs mot Alsters herrgård. Inte så mycket föratt vi ville se konsthantverket eller för att vi ville dyrka Fröding, men dom har ett hyfsat kafé där, och det ville vi dyrka. Lite i alla fall.

När kaffet var urdrucket åkte vi tillbaka till campingplatsen, men passade på att handla middagsmat på vägen hem. Medan övriga familjen sedan ägnade sig åt minigolfspel, ägnade jag mig åt vila. Sedan var det dags att dra på middagen. Det gick bra om man grundade med mer bamyl. Kvällen avslutades i princip med att titta på någon film som gick på TV och så en hundpromenad, samt en stilla bön om att jag ska vara friskare i morgon. Annars är det inge roligt.

Dagboksblad lördag 3 juli 2010

Så hade det blivit dags för avfärd från Bohuslän. Det var inte första gången vi var i Bohuslän, men ju mer man är där, desto mer upptäcker man att man inte hunnit med. Nästa år får vi nog fan avsätta en hel vecka för ändamålet.

Halv åtta rusade vi upp för att dricka morgonkaffe, promenera hund och göra frukost. Sedan skulle allt sjöstuvas i husvagnen, och förtältet skulle tas ner. Allt gick galant och runt 11 rullade vi ut från campingen. Frågan var bara vart vi skulle. Jag ansåg att Bomstabadets camping alldeles utanför Karlstad var ett bra ställe. Där har vi ju bott förr. Äldsta dottern kände dock att hon skulle vilja prova något nytt, och det kan man väl egentligen inte klandra henne för. Men vad finns det för spännande alternativ mellan Uddevalla och Karlstad? Mellerud, Åmål Säffle? Eller varför inte Dals Långed? Åmål var trestjärnig, så det sket vi i. Mellerud var inte tillräckligt långt bort från Kungshamn och Dals Långed, det är ju ett helvete. Återstod Säffle. Vi åkte ut till den campingen. Det verkade fin, men den var belägen 6 km utanför Säffle, och vad gör man i Säffle i tre dagar? Det blev trots allt så att vi till slut vevade ner stödbenen i Karlstad. Men innan vi kommit så långt blev det fika i Vänersborg (så klart). I Vänersborg fikar man på Skräcklestugan och där äter man våfflor. Det gjorde vi. Det är också alltid spännande att köra in i småstäder och försöka parkera när man har en husvagn hängande där bak. Det gick som galant.

När vi klev ur bilen i Vänersborg upptäckte vi hur innihelvete varmt det var. I princip olidligt. Skönt at åka en luftkonditionerad bil en sådan här dag.

Så småningom var vi framme vid Bomstabadets camping och vi kopplade raskt inte ström så vi kunde starta AC även i husvagnen. När stödbenen var nedfällda åkte jag och handlade middagsmat. Sedan hem och laga den och äta den. Därefter var jag helt slut och behövde sova middag. Vaknade någon timme senare och kände mig jävligt eländig. Trött och febersjuk. Fram med aspirin, trycka i sig två, och sedan bita ihop och börja resa förtältet. Det var riktigt svettigt kan jag säga. Därefter var det filmtajm. En Irene Huss-film blev det och fika därtill. Tråkigt nog drabbades yngsta dottern av huvudvärk och har nyss spytt ner hela husvagnen (nåja, diskhon i alla fall). Troligen ett resultat av för mycket värme, för lite vätska och för lite mat under dagen.

Nu sitter jag i förtältet och skiver dessa rader och det är fortfarande jävligt varmt ute. Det behövs minsann ingen fläkt i förtältet idag. Och jag har också kommit ihåg varför jag vill tillbringa semestern i Skåne eller i Bohusländ. Dessa bägge landskap saknar mygg. Det gör inte Värmland. Fan här ska vi stanna en hel vecka, först några dagar i Karlstad och sedan ytterligare några dagar på Ransberg. Och mygg finns det. JAG HATAR MYGG!!

Nu tänker jag sova.

Dagboksblad fredag 2 juli 2010

Jag fick en chock i morse. När jag lyssnade på radion (på varje välordnad campingplats spelar dom radio inne på toaletterna, i duschen och i diskrummet) sa dom att det var fredag. För det första trodde jag inte det var sant, vart har alla dagar denna vecka tagit vägen? Vi har ju knappt fällt ner stödbenen här i Bohuslän. För det andra tog det mig flera minuter att konstatera att det nog faktiskt stämde, att det var fredag. Då är man ganska dagvill. Ett tecken på att man redan kopplat bort allt vad arbete, civilisation och vardagen heter.

Eftersom det redan blivit fredag var vi tvungna att arbeta i två arbetslag för att hinna med allt. Ena arbetslaget hade att avverka Nordens ark, och det andra var tvungna att besöka Bohus Malmön för att undersöka ett kafé som låg där. På väg till Nordens ark stannade vi till vid något som heter Lyckans bageri. En lada mitt ute i ödemarken (så mycket ödemark det nu kan bli i Bohuslän) där dom smällt ihop en vedeldad stenugn som dom bakar bröd i. Det kändes som en bohuslänsk kopia av det skånska Olof Viktor. Jag hoppas innerligt att det går lika bra för Lyckans bageri som för Olof Viktor. Dom verkade ha sunda ambitioner. Ett bra sortiment och baka verkade dom också kunna. Vi köpte både Levain-bröd och annat rågbröd. (Om dom blir berömda, kom ihåg att det var här ni läste om dom först!)

Sedan dumpades ena arbetslaget av på Nordens ark och det andra satte kurs mot Bohus Malmön och Lenas Café. Eftersom ett kafébesök tar mer på krafterna eftersom det är intensivare än ett besök på Nordens ark, åkte arbetslag nummer 2 hem och vilade middag efter fikat hos Lena. Därefter lagades det middag och så var det dags att hämta hem arbetslag nummer 1 från Nordens ark.

Middagen, bestående av pannbiff med lök och kokt potatis samt jordgubbar till efterrrätt, åts med förtjusning. Därefter, utan att diska drog vi järnet till systemet för att hinna innan de stängde. Vi är ju för fanken nästan i Smögen, och då måste man ju i alla fall någon kväll käka färska räkor och vitt vin. När vi var på väg in på systemet kom dagens tredje chock. Jag och äldsta dottern insåg att, om så skulle vara fallet, vilket det ju inte är, så skulle hon själv kunna handla på systemet. Fan hon är 20 år, hur gick det till? Systemet hade i alla fall en bra alkoholfri avdelning. I stort sett allt som finns att köpa av sånt hade dom där.

Sedan full fart mot Smögen och en promenad på den berömda bryggan. Jag vet egentligen inte varför man måste dit, men trots allt är det ganska roligt att gå där och titta på folk och båtar. Alla ens förutfattade meningar om människor och båtar kan man få fullständigt bekräftade när man går där. Vi hittade Lejonet och Björnen-glass, som vi köpte. (Alltid roligt och gott med Lejonet och Björnen-glass. Jag minns när dom 1977 startade i en liten källare på Räntmästaregatan i Göteborg. Då var jag där.)

Efter glassen gick vi och köpte räkor och några billiga DVD-filmer. Jag fotograferade en del, och sedan gick vi tillbaka till bilen. Hem och diska och sedan dricka kvällskaffe. Familjen i övrigt tittade på en film (inte någon av de vi köpt) och jag gick ut för att fotografera. Jag har för en himla massa år sedan tagit en i mitt tycke fantastisk bild på Hovenäset, som inte ligger långt från campingen. Jag skulle försöka ta några liknande bilder, som borde bli ännu bättre eftersom kameran och fotografen är betydligt bättre än vid det förra tillfället. Dessvärre var det disigt och solen orkade inte riktigt igenom diset, så det sket sig.

Efter den misslyckade fotorundan dukade vi upp med levande ljus och räkor och vitt vin (gör sig utmärkt i Ikeas glatt färgade saftglas av plast. Det är bara vinsnobbar som vill verka märkvärdiga som måste ha riktiga vinglas) och det nyköpta brödet från Lyckans. Det blev väldigt lyckat. Därpå följde räksanering och hundpromenad och så lite meck med dagens bilder, och därefter läggdags.

Daboksblad torsdag 1 juli 2010

Hade en tanke om att gå upp tidigt för att fotografera, men begreppet "tidigt" är relativt. Det som var tidigt för mig var INTE tidigt för solen. När jag så småningom kom iväg följde hund och fru med. Det blev en fin promenad och jag fångade flera fina motiv i sökaren. Dessvärre glömde jag stoppa minneskort i kameran, så det bidde inga bilder.

Efter frukosten satte vi kurs mot Strömstad för att hälsa på bekanta (Ulla och Bertil), tillika medlemmar i vår IOGT-NTO-förening, som har sommarställe strax söder om Strömstad. Vi skulle vara där klockan två, så vi hann med en liten sväng in i Strömstad först. Vi blev bjudna på fika och sedan en rundvandring i det sommarstugeområde som de hade sin stuga. Det roliga var att Bertil var uppvuxen på den gård som en gång hade ägt hela området. Det var Bertils släktingar som en gång för många år sedan hade styckat upp och exploaterat området.

Efter rundvandringen tänkte vi åka hem, men se det gick inte. Vi blev inbjudna på middag, på villkoret att jag hjälpte till att laga den. (Matlagning är inte Ullas bästa gren tycker hon själv, men hon vet att jag gärna lagar mat.) Det blev väldigt trevligt med middag, och till efterrätten kom mer gäster och när vi var på väg att backa ut från deras tomt kom det ytterligare folk. Och det är klart, med det fina läget med utsikt över havet får man räkna med många besökare. Bl a hade de utsikt över en av norra Bohusläns intressantaste attraktioner. Mitt i fjorden utanför fanns en uppgrundning med en grynna. Den låg så att säga mitt i farleden, även om det inte gick en farled där, men det gick många båtar och det hade hänt mer än en gång att båtar gått på grund. En dag hade inte mindre än fem båtar gått på grundet. Tyvärr fick vi inte se något sådant idag.

När vi kommit en bit på väg hem på E6 blev det liksom bilkö, och så småningom tvärstopp. När vi stått någon kvart slet jag fram datorn (som turligt nog var med), loggade in på vägverket och läste att det var en singelolycka med en långtradare någonstans mellan Strömstad och Tanumshede. Olyckan hade inträffat vid fyratiden, och dom beräknade att vägen skulle vara avstängd i bägge färdriktningarna till klockan 22. En ganska besvärlig, och framför allt svårbärgad olycka med andra ord. Eftersom klockan bara var strax före sju hade vi ingen lust att stå och vänta, så vi vände om, och tillsammans med en jävla massa bilar, varav väldigt många långtradare, körde vi runt hela skiten. Det tog någon timme extra. Tur att vi hade fått middag.

Hemma var vi igen vid halv tio-tiden, och då var det dags för kvällsmat. Sedan lite TV-tittande, lite dator, och nu är det läggdags.