Dagboksblad tisdag 1 juni 2010

Efter jobbet åkte jag hem för att byta fordon. Det är svårt att åka till stan på Vespa och samtidigt medföra gitarr och kameraväska. Lite tråkigt att inte få köra Vespa i den sköna vårkvällen, men inte mycket att göra åt.

Ordensmötet (som var kvällens höjdpunkt) förflöt enligt planerna, och det jag sjöng rönte väl ungefär så mycket uppskattning som jag hade förväntat mig (vilket var ungefär vad jag förtjänade också.) Efter mötet kände jag och vår kaplan att det egentligen var läge att gå ut och ta en öl, men jag insåg att det inte skulle fungera. Klockan 6 i morgon bitti kommer taxin och hämtar mig till flyget. Några timmars sömn skulle inte skada.

När jag kom hem insåg jag ytterligare det kloka att inte gå ut och ta en öl efter ordensmötet. Jag hade att senast 1 juni (dvs innevarande dag) fylla i något jävla datorbaserat test inför det jobb jag sökt. Dom vill ju att man gör vissa personlighetstester när man söker chefstjänster. Det har jag gjort förr. Man ska medelst ett antal påstående beskriva vilken sorts person man är. Det tycker jag är OK, det har jag inga problem med. Men sedan sist hade man lagt på ytterligare två test. Dels ett jävla matematiskt test som skulle utvärdera min förmåga till numerisk analys. Fan, det var ren matematik, och jag har aldrig i hela mitt chefs- och ledarskapsliv behövt tillämpa den sortens kunskap. Det är väl ett test i den jävla andan att man har bestämt att numerisk analys är den del av definitionen av intelligens. Skitsnack, säger jag. Det är rena matematiska kunskaper som vilken idiot som helst kan lära sig på en matematikkurs på gymnasienivå. Som chef har man mycket större nytta av kunskapen att kunna tolka varför folk gör på ett visst sätt, och kanske kunna förutse hur folk kommer reagera om jag gör på ett visst sätt. Det är helt andra egenskaper än numeriska som krävs för det.

Sedan var det ytterligare ett test för att utvärdera min förmåga att läsa en text och förstå innehållet. Det tog en jävla tid, och alltför snart kommer taxin