Resultat från Ias höftledsröntgen: C
Inge kul!
tisdag 8 januari 2008
Not-so-good-news
Upplagd av Hundblues kl 21:15
Kategori: Hundar och liknande
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Man kan lika gärna ha roligt i väntan på döden
Resultat från Ias höftledsröntgen: C
Inge kul!
Upplagd av Hundblues kl 21:15
Kategori: Hundar och liknande
17 kommentarer:
Neeeejjjj!!!!!
Det var inga bra news ......
Tröstekraaaam från oss
Tråkigt med C. Ni kan ju alltid prova att röntga om höfterna.
Ånej. Hoppas verkligen inte att det kommer att ge Ia bekymmer i framtiden. Jag har dålig koll på hur ett C påverkar det vanliga normala livet för en glad och sprallig hund. Vet bara att det är inget bra ifall man tänkt att avla på hunden eller syssla med agility.
Kram
Det var inte kul, det förstår jag. Till tröst är att det inte är så allvarligt bortsett från ev avel. Skillnaden mellan B och C är hårfin...
Dessutom kommer ni att glömma bort den känslan ni har idag, och då kommer det att bli som vanligt igen. Med C höfter finns det ingen anledning att inte göra allt man hade tänkt att göra med sin hund.
Det är bara att köra på precis som vanligt. Se bara till att hon får motionera regelbundet.
Det är inget hinder ens för agility, bara hunden är normalt musklad.
Hoppas detta tröstar lite i alla fall.
Yvonne hann åter före mig...;) skulle just skriva att ett C inte är ngn större fara osv osv men det behöver jag ju inte nu!! Det används ju mycket C ännu även i Lagotto avel vad jag förstår, men då man först kollar övriga kullen+ långt bakåt i "leden" på båda sidor....
Ge Ia en puss och lev på som ni alltid gjort!!!
Yvonne, om du har rätt tröstar du mer än du kan ana.
Mia, vi hade inte tänkt avla, men tanken på agility fanns. Eller borde finnas fortfarande, om man lyssnar på Yvonne. Och det låter på Yvonne ungefär som jag har förstått, ett normalt liv. Men jag hade förstått att man inte ska motionera för mycket, vilket jag trodde betyder mer än vad hunden normalt behöver. Och vi vet ju att fina utställningshundar som Coppertino och Big Bertha har C-höfter, så vi är ju i gott sällskap. Och dom verkar det inte gå någon nöd på.
Hannah, visst kan vi röntga om, det finns det flera som har gjort, och i bland med lyckat resultat, och ibland har det inte hjälpt alls. Men frun säger att det inte finns någon anledning att utsätta Ia för det igen om det bara handlar om att vi ska ha ett B i stället för ett C på ett papper.
Karin tack, det är precis vad vi behöver. Massor av.
Tack Tessan för dina värmande ord. Mer sånt, vi behöver allt sånt vi kan få just nu.
Jag vet att det används hundar med C-höfter i avel, men till det är jag lite skeptisk. Man ska nog ha väldigt goda skäl för att avla på en hund med C-höfter tycker jag.
Det är klart att jag har rätt.. skämt åsido.
Det är viktigt att hundar med hd-fel är ordentligt musklade. Givetvis ska all träning ske med gott omdöme, men det tror jag med säkerhet att ni har.
Så glöm bort den här dagen, snarast möjligt och lev precis som innan, och följ den plan ni har haft för Ia före resultatet.
Vet hur det känns då jag haft hund med Hd tidgare. Men efter tag kom jag på att hunden var ju opåverkad och ville fortfarande träna mm.
Hon levde till 12 år och vi tävlade i högsta lydnadklassen, och tävlade även bruksspår. Tränade jakt, eftersom det var labrador, och vi gick massor med viltspår. Så hon vilade inte.
Gott omdöme? Tja det vete fan. Min starka sida när det gäller mitt omdöme brukar jag säga vara min ödmjukhet inför min ofullkommlighet. Dvs jag vet när jag inte vet. Och då försöker jag ta reda på. Så i detta fall ska jag ta reda på vad "träning med gott omdöme" betyder. Det kan vi kanske prata om när vi träffas, vilket kanske kan bli på SLRK:s årsmöte, eller någon annan gång den helgen.
Om ni kommer på Årsmötet tycker jag definitivt att vi får försöka att träffas. Jag är inte med på Årsmötet, eftersom jag har gått ur klubben.
Vi får höras om detta när det börjar bli dags.
Årsmötet kanske bara är en förevändning för att få åka ner till Göteborg. Och vi kommer ju onekligen att bo nära varandra i så fall, så då kan du få visa oss alla fina hundpromenader som jag inte känner till.
Tosca har ju C på ena höften. Vi kör ju på som vanligt, med både agility och annat (cykla med hund, tex), som du säkert läst.
Min första reaktion var också ett "nej!", men sen har jag kommit på andra tankar.
Så upp med hakan!!
Helena, som jag redan sagt, det är underbart med vänner som tröstar och muntrar upp när det är tungt. Tack för det.
Jag har haft en hund med grava höftledsfel och henne motionerade jag som vanligt, plus att vi höll på med jaktträning samtidigt.
Vi fick nästan 13 härliga år tillsammans, men då var det slut .......... hon visade klart och tydligt att hon inte funkade längre.
Men innan dess var det fullt ös som gällde! Hon hängde alltid med på allt. Man hade förståss alltid hennes bästa i åtanke, lagom motion och lagom mat.
Så upp med hakan och kom igen nu !!!!!!!
Kramelikram
Karin, hakan är på väg uppåt nu.
Självklart promenerar vi så mycket du vill. :-) Kanske fika också?? Eller kanske fika först...?
Dessutom tror jag att Helena kommer till götet (mötet)också, vi blir kanske många?
Man kan väl fika både för och efter. Jag har för mig att även Hannah talade om att komma ner. Sen vet man ju inte vilka fler som kommer. Skulle ju bli himla roligt. Fast om jag får bestämma så åker vi ner tidigt fredag morgon och hem på söndag eftermiddag, så vi stannar nog längre än de flesta.
Skicka en kommentar