Eftersom jag satt hemma på förmiddagen för att vänta på diskmaskinsreparatören fick jag den stora äran att lämna hund på dagis. Det gick hur bra som helst. Jag fick också hämta. Det gick också hur bra som helst. Ia hade varit busig på dagis idag påstods det. Bra, tänkte jag, då har hon inte haft tråkigt.
Efter middagen bakade jag madeleinekakor till onsdagens IOGT-NTO-föreningsmöte. Då ska det nämligen hållas föredrag om minnet, och för den beläste är ju kopplingen mellan minne och madeleinekakor klockren. Ni andra får väl komma och lyssna på onsdag, och smaka på kakorna.
Sedan var det dags för kvällspromenad med hunden. Jag hade lite kontaktsvårigheter skulle man kunna säga. När Ia drar för mycket brukar jag stanna och vänta på att hon ska ta kontakt med mig. Idag blev jag stående i fem minuter innan hon sökte kontakt. Sedan gick vi två meter, och så blev jag stående i tre minuter utan att hon sökte kontakt. Sedan gick det bättre. Väl hemkomna har det också övats lite rallylydnad och letats lite godis. Och nu är det nog dags att tryna.
måndag 7 januari 2008
Dagboksblad 7 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Hej svejs.
Jag har utmanat dig på en litem grej hos mig. Kika in så får du se.
Ha en härlig tisdag.
Jag antar utmaningen, men inte just nu. Jag återkommer.
Madeleinekakor....är det inte Marcel Proust? På spaning efter den tid som flytt...zzznark. Hoppas kakorna är bättre! Fast det borde de ju vara eftersom gubben använder flera sidor med att beskriva dessa kakor eller rättare sagt minnena han har kopplade till dessa.
Tänkte egentligen bara säga att din nya blogg är fin. ;)
Riktigt Jossan, det är Proust. Och nog är det minneskakor om några.
Förresten Jossan, glömde säga att det var roligt att du gillar min nya blogg. Jag är inte helt färdig med möbleringen ännu och jag ska väl hänga upp lite mer tavlor, men det är i alla fall beboligt, och jag gillar det utökade möjligheterna jag fått att utforma lite som jag själv vill.
Skicka en kommentar