Jag läste härförleden en blogg om en mamma som innan hon gick och la sig för kvällen, la sig en stund hos sin sovande lilla dotte (runt 4 år tror jag) och bara myste. Det låter ju hur naturligt som helst, för det behovet har väl alla som haft småbarn känt. Och vissa av oss som har hund, delar ju säng med hunden varje natt. Och vi andra lägger oss ofta hos hunden en stund innan vi går och lägger oss. Inget konstigt med det, det är ju underbart att hålla om en mjuk hund och borra in ansiktet pälsen och bara njuta av samvaron.
För ett stort antal år sedan när Skansen skulle sälja sina elefanter, var det ganska mycket skriverier om det i tidningarna. Jag minns inte riktigt vilken vinkling artiklarna hade, men säkert var det synd om elefanterna. Och Skansens besökare. Men jag minns ett snyftreportage som handlade om elefantskötaren, som skulle förlora sina bästa vänner och arbetskamrater och allt möjligt. I artikeln berättades bl a att han ibland när han inte kunde sova på nätterna brukade han åka till jobbet (Skansen alltså) och gå och lägga sig hos elefanterna och sova i stället. Säkert tyckte många med mig att den där elefantskötaren allt var en riktig kuf. Gå och lägga sig och sova hos elefanter, han kan ju inte vara riktigt klok. Men vad är det egentligen för skillnad på att ha hund och vara elefantskötare. Förmodligen ingen, förutom att han fick ekonomisk ersättning för att umgås med sina älsklingsdjur, något som vi hundägare inte får. Men det är förmodligen ingen större skillnad att sova hos sin hund mot att sova hos sina elefanter.
onsdag 16 april 2008
Sova hos elefanterna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Tristan och jag myser alltid en stund innan vi sover.
Ja, och då förstår du säkert tjusningen med att sova hos sina kompisar elefanterna.
Journalister har en viss benägenhet att inte alltid berätta exakt som det var, så tråkigt hade jag inte med både mycket vänner och familj med barn.
Men jag sov regelbundet hos Skansens elefanter, första gångerna kanske bara för att det var spännande, men senare bl.a. eftersom det fördjupade relationen, vilket var bra för lydnad och annat. Elefanter är ju flockdjur som hundar, och man ingår som skötare i deras flock.
Jag kan möjligen vara en kuf ändå, men tyckte inte att det var så konstigt, man kan jämföra det ed asians mahouter som helt enkelt delar mycket tid med elefanterna de sköter om. Och elefanterna uppskattade de också, deras dalgiga rutin på vintern var att bli lämnade vid fyratiden, sedan hade de rätt tråkigt tills man började sju nästa morgon.
Dan, det finns bara ett ord: Respekt! Det du gjorde på Skansen och det jag förstår att du gör nu genom att läsa lite på dina sidor får mig att bli ödmjuk. Jag blir lätt det över folk som verkligen brinner för en sak.
Jag skrev ett liknande inlägg om dig och dina elefanter för nästan tre år sedan i min gamla blogg. Där har du också givit dig tillkänna. Ju längre vi haft hund desto mer förstår jag av samspelet mellan människa och djur. Och att sova hos sina djur, oavsett om det är elefanter, hundar eller hästar, är för mig numer fullständigt naturligt. Som sagt, respekt!
Skicka en kommentar