Dagboksblad 30 april 2008

Och så håller valborg på att bli första maj. Till skillnad från många andra har inte mitt företag så kallad halv dag före röd dag. (Jag å andra sidan har något som kallas fri arbetstid, dvs arbeta tills du är färdig, skit samma om det är klockan 14 eller klockan 24, så jag kan ju i och för sig gå hem när jag vill.) När jag kom hem var jag så inihelvete trött så jag gick och la mig på hundsoffan och sov någon timme. Därefter hade det bestämts att vi skulle käka middag på restaurang. Vi hittade en liten fräck italiensk sak på Frejgatan (Nästan gångavstånd Hannah) som hette Linguini. De serverade i huvudsak pastarätter. Det var gott och billigt, men desserter la dom ingen större kraft på. Och espresson var totalt värdelös, men pastan var vansinnigt god. Dessutom var det trevligt och mysigt. Yngsta dottern hade fått för sig att hon skulle se en valborgsmässoeld (den äldsta dottern har redan åkt till Göteborg med basketlaget), så vi letade upp en och trotsade regnet och gick och tittade. I fem minuter. Sedan åkte vi hem. Nu har jag packat inför morgondagens avfärd till Göteborg. Vi ska försöka komma iväg tidigt, så man hinner med något i morgon och inte bara har suttit i en bil hela dagen.

Bilder från helgen

På föjlande länk kan man se några av bilderna från helgens utflykt till Österbybruk.

Dagboksblad 29 april 2008

Vad är det egentligen med den 29 april? Lilla mamma fyller år, liksom svärmor (det skiljer 10 år mellan dem, jämna kalasår är en mardröm). Den 29 april fyller även min gamla sekreterare på förra jobbet år, liksom en av cheferna på nuvarande jobbet. Dessutom sonen till drogsamordnaren på kommunkontoret i den kommun vi bor i. Och jag har för mig att jag träffat på fler som fyller år 29 april. I alla fall har vi varit hemma hos mina föräldrar och ätit middag och fikat och uppvaktat på den högtidliga dagen. (Ingen jämn födelsedag i år).

När vi kom hem promenerade jag runt byn med Ia, och blev utskälld av en massa elaka hundar vi mötte. Självklart skötte sig Ia exemplariskt.

På lunchen var jag idag och köpte en uppsättning färgpatroner till skrivaren. Det kostade 850 kronor. Fan, det hade nästan varit billigare att köpa en ny skrivare.

Nu ska jag pilla lite med bilder, sedan är det läggdags för somliga.

Dagboksblad 28 april 2008

Åsså har den berömda kortveckan på våren börjat. Den började med en heldagssammanträde på jobbet, tämligen meningslöst kändes det som. Men som kompensation för det meningslösa har jag mellan halv fem och sex gjort en insats för nykterheten. Hoppas jag. Jag har stått utanför ett systembolag och delat ut flygblad om hur olämpligt det är att köpa ut alkohol till ungdomar. Det är något som vi i vår IOGT-NTO-förening alltid gör i samband med valborg, tillsammans med kommunen, och lite andra organisationer som gärna verkar för mer nykterhet i samhället. Man får många kommentarer från folk om hur bra det är att vi står där, en del ser oss inte och några bedyrar att dom ALDRIG skulle köpa ut, men man ser lögnen i deras ögon. Dessutom var det ett gäng småpojkar utanför som uppenbarligen tyckte att vi störde dem, för dom hade väldigt svårt att hitta någon som ville köpa åt dem. Dessutom blev det lite obehagligt när vår före detta granne (där vi bodde tidigare) kom ut med två kassar fulla och en i personalen frågade om han hade fått ett flygblad av oss och om han hade läst och förstått innehållet. Sedan ser jag hur han går bort till två ungdomar en bit bort, och den civilklädde vakten från systembolaget följer efter honom. Och så ser jag hur han och ungdomarna vandrar bortåt i centrum med den civilklädde vakten bakom sig. Den grannen som jag ALDRIG skulle tro att han skulle köpa ut. Och sedan fick jag höra av äldsta dottern, som också var med, men inte just då, att de två ungdomarna som han slog följe med var hans dotter (henne borde jag känt igen, men det gjorde jag inte) och hennes pojkvän. Och då undrar man, köper han ut åt sin egen dotter, eller var han bara helt oskyldigt misstänkt? Ingen vet.

På kvällen skulle jag köra äldsta dottern till hennes basketträning och sedan åka och lämna flygblad inför morgondagens utdelning till andra i vår förening. Och det ville sig inte bättre än att jag blev inbjuden på fika och sedan fastnade jag där så länge så jag hann aldrig hem innan det var dags att hämta dottern vid basketträningens slut. Rackarns trevligt var det att bli bjuden på fika och umgänge. Nu ska jag försöka färdigställa bilderna från helgen och lägga vissa av dem på fotobloggen

Dagboksblad 27 april 2008

Så var man åter hemma då, efter helgens utflykt till Österbybruk. Och nu vet vi vad som saknas i husvagnen inför semestern. Och det var riktgt skönt att bara åka bort en helg och lämna alla måsten hemma. Och bo i husvagn är inte alls dumt.

Väl hemma har vi inte gjort något speciellt, bara fikat i trädgården och ätit en god middag. En perfekt avslutning på helgen.

Dagboksblad 26 april 2008

En helt underbar dag. En dag i kortbyxornas tecken. Äntligen kan man gå i kortbyxor igen. Det har varit varmt och soligt i Österbybruk hela dagen. Vi har planerat och tittat på lokaliteter inför riksträffen. En på det hela taget trevlig dag. Ia har promenerat och legat i husvagnen. Nu verkar hon rätt trött. Det kanske är jobbigt att komma till en helt ny plats för henne. Vi var inne på det lokala bageriet och köpte Österbybullar. Dom ska vi strax dra i oss till kaffet. Då ska vi se vad lokalförmågan till bagare har åstadkommit. I morgon bitti ska jag gå upp tidigt och fotografera. (tror jag. Om jag orkar.)

Dagboksblad 25 april 2008

Så har vi påbörjat årets första husvagnshelg. Just nu befinner vi oss på Simbadets camping i Österbybruk för att, som jag skrev igår, planera MHF:s husvagnsklubbs riksträff. Det är en liten fin camping, bara tvåstjärnig enligt SCR:s klassificeringsregler, men mycket fin ändå. Jag har varit ute nu i skymningen och fotograferat. Det är få saker som är så härligt som mörkerfotografering på våren och försommaren. Campingen ligger vid vatten, så jag har tagit några banala bilder på speglingar i stilla vatten. Dom publiceras när jag kommer hem.

Det var ett jävla slit att komma iväg i eftermiddags. Jag gick från jobbet kvart i tre, men vi kom ändå inte iväg förrän kvart i sex. Att det ska vara så himla mycket grejer att bära ut när man bara ska iväg en helg. Vagnen verkar i alla fall vara i skick för ytterligare en semester. Vore väl fan annars eftersom den var ny förra året. Bara för att vi ska få riktig semesterfeeling ska vi titta på morden i midsomer strax. Dom går ju på SVT24. Kul tycker jag.

Dagboksblad 24 april 2008

Upp tidigt, åka till dagis och lämna hund, åka till jobbet, faktiskt inget möte förrän halv 10, sedan käka lunch 11-11.30, förbereda möte 11.30-12, möte till halv 1, möte till 1, möte till 2, möte till fyra, dricka lite kaffe och prata med folk till fem, åka till fotokurs som började klockan 6, komma hem halv 10, se över husvagnen; kolla att gasolgrejorna funkar, kolla att värmaren funkar både på el och gasol, kolla att vattenpumparna funkar, bära ut TV:n, leta efter digitalboxen, leta efter fjärrkontrollerna (fan jag hittar inte den till TV:n, tur att vi sparade den till gamla TV:n som gick sönder och som vi slängde härförleden, tur att vi bara köper Philips grejor (fjärrkontrollen till en TV från sent 70-tal fungerar fortfarande på en ny TV från Philips), kolla igenom köksutrustningen, sätta sig framför datorn. Det sket sig aldrig idag. Jag har hunnit med allt, kommit i tid till allt. Det ända jag inte hunnit med är att arbeta, dvs egen tid.

Fotokursen idag handlade om hur man haterar situationer med stora kontraster i ljuset, stark sol på ena sidan ansiktet och totalt mörker på andra sidan. Och det är klart att jag är hyfsat bevandrad med kameran, men fan vad mycket det är att tänka på i sådana här situationer. Man skulle nog behöva öva en hel jävla massa.

Orsaken till att jag sett över husvagnen är att vi i helgen ska åka upp till Österbybruk på en husvagnsträff med MHF:s Campingklubb. Jag är med i den sektion som ska arrangera riksträffen i sommar i just Österbybruk, så nu ska vi upp och se hur det ser ut och planera detta. Det blir ett bra test för att se att allt är som det ska med vagnen innan vi drar i väg på semester i sommar.

Klippan Centrum

Eftersom ni läsare redan vet att jag har en högst avvikande musiksmak jämfört med de flesta andra människor, tänkte jag bättra på den imagen lite, ifall den skulle ha bleknat. När jag åkte till fotokursen i eftermiddags grävde jag i handskfacket i bilen för att se om jag kunde hitta någon rolig bortglömd skiva att lyssna på. Och se på fan om jag inte hittade en. En samlingsskiva med den klassiska svenska kultgruppen Torsson från Klippan. Är det någon som känner till Torsson och Svenska popfabriken i Klippan? För att göra det borde man ha varit ung i slutet av 70-talet och början av 80-talet samt inte lyssnat på syntpopen, utan mer på progg eller punk. Torssons musik karaktäriseras bland annat av sina underfundiga texter, små historier kryddade med fullständigt meningslös information. Lyssna till exempel på Det spelades bättre boll eller Sverige. Fullständigt sanslöst bra. Om man inte tar det p för stort allvar vill säga. Gör man det är man inte klok.

Dagboksblad 23 april 2008

Lämna hund på dagis, åka till jobbet, möte mellan 9 och 12, lunch, möte mellan 13 och 13.30, samtal med min efterträdare mellan 14 och 15, åka till gummiverkstaden och byta däck 15.45, hämta hund, åka hem och lämna hund och hämta fru, åka och hämta husvagn från vinterförvaring, åka hem och laga middag, åka till IOGT-NTO-mötet och sedan hem. Det sket sig idag också. Trots att jag åkte i jävligt god tid från jobbet kom jag en kvart försent till gummiverkstaden (på grund av en fullständigt obegriplig bilkö. Det har aldrig varit bilkö där så dags) men dom hade i alla fall tid att byta däcken åt mig. Vilket också tog längre tid än planerat, så då låg jag 20 minuter sent. I det läget kände jag att det fick räcka. Jag bestämde mig för att inte åka på IOGT-NTO-mötet, trots att jag är ordförande i föreningen. Med 20 minuter efter tidplan kom vi självklart senare än utlovat till husvagnsutlämningen, men det gick bra. På vägen hem kände vi att laga mat inte var det roligaste att göra, så det blev pizza från den lokale bagaren. Sedan en lång hundpromenad, och därefter var jag sänkt. Totalt sänkt. Nu ska jag bara tömma kameran på bilder så den är redo inför morgondagens fotokurs, sedan ska jag SOVA.

Dagboksblad 22 april 2008

En sån dag. Fy fan! Fast roligt är det. Ibland. Eftersom frun är på tjänsteresa åkte jag på att lämna hund på dagis. Och sedan halv nio började möteseländet på jobbet. Möte mellan halv nio och halv 11. Möte mellan 11 och 12. Möte mellan 12 och 13. Lunch mellan 13 och 13.30. Förbereda möte mellan 13.30 och 14. Möte mellan 14 och 14.20. Skriva protokoll och rätta upp tidplan mellan 14.20 och 15. Möte mellan 15 och 16. Möte mellan 16 och 17. Hämta hund på dagis, åka hem för att lämna hund och byta bil mot Vespa, avlägga blixtvisit hos Hannah och vara på Kammakargatan för ordensmöte klockan 18.00, kombinerat med mer trafin än någonsin, både mellan jobbet och hundagis och mellan hemmet och Kammakargatan. Det sket sig. Men nu är jag i alla fall hemma och ska sova.

Dagboksblad 21 april 2008

Fan vad det är roligt att åka till jobbet. I alla fall när man kör Vespa till jobbet. Klart fint väder, lite kyligt, men man känner ändå att solen kommer göra dagen till en varm dag.

I eftermiddags åkte frun på tjänsteresa igen. Till Dannmark, och hon kommer hem i morgon. När vi käkat middag åkte jag iväg på ordensmöte, sedan hem, hämta äldsta dottern från hennes basketträning , sedan hem och promenera hund, och nu sitter man här. Men lämpligen inte så länge till.

Dagboksblad 20 april 2008

Äntligen har vi begått fika-i-trädgården-premiär. Ganska sent på året kan tyckas. Tidigare år har vi fikat redan i mars, men i år gjorde vi det i kortärmad tröja. En helt underbar dag.

För att göra oss förtjänta av fikat rensade vi lite ogräs och släpade en himla massa ris, som vid första bästa tillfälle ska köras till tippen.

Vi har också klippt och kammat en massa på hunden. Nu ser hon riktigt anständig ut. Det gjorde hon inte förut, och det kanske därför grannens tre bostonterrier blev förbannade på Ia och skällde ut henne. Å andra sidan skällde hon ut dem, men dom ser ju aldrig anständiga ut. Och det kan man inte göra mycket åt; det hjälper inte att klippa och kamma dem (förlåt alla bostonterrierägare, men jag har lite svårt för våra tre grannhundar som alltid både ser ilskna ut, och låter ilskna.) Man kan säga att det var tur att vi har staket mellan oss och grannen. I övrigt har Ia njutit av att vara ute i trädgården, gräva lite i rabatterna (men hon ligger helt klart i lä om man jämför med vissa hundar från Vittsjö), och ligga och jäsa i solen. Och i skuggan.

Till efterrätt idag provade jag något som Hannah gav mig (och alla andra läsare av hennes blogg) receptet på för över ett år sedan. Ingefärsstekta bananer. (Recept finns här) OTROLIGT gott. Tack Hannah för receptet. Jag begriper inte varför jag inte provat det tidigare.

Nu har jag bröd inne i ugnen, så det lär bli te och smörgås på sängen innan det är sovdags. Bastubad och sedan te och smörgås, bättre avslut på en söndagskväll finns inte.

Dagboksblad 19 april 2008

Trött som jag var igår kväll gick jag och la mig tidigt. Följdaktligen vaknade jag pigg och utvilad tidigt i morse. Eller i alla fall ganska tidigt, och ganska utvilad. Efter morgonfika, lite läsande och frukost drar jag och äldsta dottern till stan för jag ska fotografera en speciell sak. Dels är det en bild till ordenssällskapets hemsida och dels är det en hemläxa från fotokursen. Såvitt jag kunde bedöma var det samma bild. (Nu efter att ha arbetat i mörkrummet kan jag konstatera att det inte är samma bild.) Nedan syns bilden för hemsidan.

När vi ändå var i stan passade vi på att fika också. Vi befinner oss just nu vid den tidpunkten på året då alla vill fika utomhus, men det är fan för kallt. Därför tillhandahåller kafeerna filtar att svepa om benen. Men jag tyckte det var roligare att fotografera filtarna. Dessutom var det väldigt roligt att se minen på folk runt omkring när jag började hänga om filtar och duka bort disk. Helst skulle jag viljat möblera om också, men det vågade jag inte. Det satt ju folk på bänkarna och borden gick inte att ställa någon annanstans.

Sen åkte vi hem och därefter var det långpromenad med hunden. Efter 1 timme och 45 minuter var vill alla tre tämligen trötta. Sedan har det lagats mat och kammats och klipps hund, bakat sockerkaka, fikat och jobbats med bilder. Någon gång mellan 1 och 2 i natt har jag lovat hämta yngsta dottern som är hemma hos kompisar, så man lär väl hinna pilla på lite fler bilder innan dess.

Dagboksblad 18 april 2008

På fredagen får den late brått. Men även den idoge kan fortfarande ha mycket kvar att göra. Jag har slitit som ett djur på jobbet, eller rättare sagt inte. Jag har suttit på möten i tre timmar med ett sådant tempo att jag somnade. Hade jag fått leda mötena hade vi klarat av dem på 30 respektive 40 minuter med samma resultat. Pappskallar!!

Full av energi kom jag hem och vi åkte och handlade, käkade middag (utskuren biff med dragonsås och färsk pasta. Till förrätt en toast med skagenröra och till efterrätt, ost & kex samt hallonsorbet och hemgjord jordgubbsglass) och gick sedan på hundpromenad. Med på promenaden följde kameran. Som vanligt när jag är ute och går med hund tar det längre tid än jag tänkt mig, så vi hann inte riktigt hem till så ska det låta, men det mesta hann vi se. Ett mycket intressant program idag, i synnerhet var det intressant att se Agneta Sjödin. Hon uppfattar jag som en gapig, tillgjord och allmänt påfrestande person. Men det var inte alls det intrycket man fick av henne idag. Hon verkade mycket mer naturlig och trevlig än vad jag föreställt mig att hon kunde vara. Och hon är inte den första personen som uppvisar ett mer sympatiskt beteende i just det programmet. Troligen är stämningen under inspelningen av programmen sådan att många artister törs vara mycker mer avslappnade och känner att de inte behöver spela den roll de i vanliga fall har. Intressant.

Som tonårsförälder kan man ju vara lite orolig när ens barn är ute och ränner på en fredagskväll. Men inte jag, jag vet att dom ikväll är funktionärer på ett arrangemang som IOGT-NTO och UNF ansvarar för. Garanterat helnyktert, både för funktionärer och besökare. Skönt! Men å andra sidan är det precis detta jag arbetat för sedan dom föddes.

Dagboksblad 17 april 2008

Och så har det varit långturspremiär på Vespan. Ända till den kungliga huvudstaden åkte jag. Det var ju där det var fotokurs. Innan den började svängde jag förbi Vespaservice för att diskutera Vespabyte. Jag vill ju byta min 45 LX och 125 LX mot en 250 GTI. Problemet är att han inte hade några, och dessutom hade svårt att få tag på några. Han skulle kolla och återkomma, både om leveransdatum och om inbytespris för mina gamla Vespor.

Sedan bar det av till fotokursen. Dom hölls i Medborgarskolans lokaler på Hagagatan i Stockholm. Det mycket lustiga är (Hör upp nu Lilla mamma) att för 35 år sedan låg SPPB (statens psykologisk-pedagogiska bibliotek) i dom lokalerna. Eftersom lilla mamma jobbade där då, hände det att jag var inne där några gånger. Och tro´t eller ej, men jag kände fan igen mig. Lite grann. Tror jag. En lång gång som mynnade ut i ett stort rum, där någon slags lånedisk fanns.

Hur som helst, en intressant kurs. Digital fotografering med systemkamera, fortsättningskurs, hette den. Då är det ju alltid spännande att se om man har rätt förkunskaper. Det visade sig att de flesta hade gått grundkursen tidigare, vissa slutade den så sent som förra veckan. Och det är klart, de hade ju inte riktigt det där med slutartid, bländare, skärpedjup i ryggmärgen, så det blev i mitt tycke lite för mycket teknisk repetition av sånt jag redan kunde. Men även en hel den nytt. Det första vi fick lära oss var att stänga av autofokusen. Det andra vi fick lära oss var att manuellt ställa in vitbalansen. Det tredje vi fick lära oss var att manuellt ställa in exponeringen. (Jamen vad fan ska man då med alla finesser till. Tur man inte köpte en dyrare kamera med fler finesser som man också får lära sig stänga av.) Sedan gick vi ut i Vanadislunden och fotograferade porträtt. Oerhört roligt och intressant. Nästa gång ska vi fota något annat, och tredje gången ska vi titta på bilder.

På vägen hem mötte jag Ia som var ute och gick med frun, så då vet jag att Ia har fått en promenad nu på kvällen också. Bra.

Dagboksblad 16 april 2008

Fan vilka dagar det är på jobbet nu. Nu pockar det nya jobbet på samtidigt som det gamla måste göras, och det har dessutom gått in i en oerhört intensiv fas. Men jag har i alla fall fått lunch idag.

Efter jobbet var det föräldramöte. På dagis. Så egentligen borde det kanske heta husse/matte-möte. Vi fick lite information om aktuella saker, vi bjöds på middag (men hur kul är det för en som inte tycket om grönsaker att bli bjuden på vegetarisk pastasallad???? Fan, förr i världen var man tvungen att säga till om man ville ha vegetarisk mat, numer verkar det som om man måste säga till om man vill ha lite kött till maten.), vi fick gå en tipspromenad och vi fick se en film från dagis. På tipspromenaden, som självklart handlade om hundar, hade vi bara ett fel. Vi visste inte när vårt hunddagis öppnade. Men det var det två andra som visste, samtidigt som de kunde alla andra frågor. Filmen var ett mycket bra grepp för att visa hur det faktiskt går till på dagis. Det är ju någon som vi i vanliga fall inte ser. Men filmen visade att hundarna har det himla bra på dagis. Personalen ägnar mycket tid åt hundarna, och hundarna har roligt, både med varandra och med personalen. Det känns bra att ha sin hund där.

När jag kom hem fixade jag lite riktig middag, och nu ska jag gå och lägga mig. I morgon, efter ytterligare en tämligen ansträngande dag på jobbet, ska jag på fotokurs. Kan bli spännande.

Sova hos elefanterna

Jag läste härförleden en blogg om en mamma som innan hon gick och la sig för kvällen, la sig en stund hos sin sovande lilla dotte (runt 4 år tror jag) och bara myste. Det låter ju hur naturligt som helst, för det behovet har väl alla som haft småbarn känt. Och vissa av oss som har hund, delar ju säng med hunden varje natt. Och vi andra lägger oss ofta hos hunden en stund innan vi går och lägger oss. Inget konstigt med det, det är ju underbart att hålla om en mjuk hund och borra in ansiktet pälsen och bara njuta av samvaron.

För ett stort antal år sedan när Skansen skulle sälja sina elefanter, var det ganska mycket skriverier om det i tidningarna. Jag minns inte riktigt vilken vinkling artiklarna hade, men säkert var det synd om elefanterna. Och Skansens besökare. Men jag minns ett snyftreportage som handlade om elefantskötaren, som skulle förlora sina bästa vänner och arbetskamrater och allt möjligt. I artikeln berättades bl a att han ibland när han inte kunde sova på nätterna brukade han åka till jobbet (Skansen alltså) och gå och lägga sig hos elefanterna och sova i stället. Säkert tyckte många med mig att den där elefantskötaren allt var en riktig kuf. Gå och lägga sig och sova hos elefanter, han kan ju inte vara riktigt klok. Men vad är det egentligen för skillnad på att ha hund och vara elefantskötare. Förmodligen ingen, förutom att han fick ekonomisk ersättning för att umgås med sina älsklingsdjur, något som vi hundägare inte får. Men det är förmodligen ingen större skillnad att sova hos sin hund mot att sova hos sina elefanter.

Min kompis prällen

Sekreteraren i vårt Tempel (Tempel är som en lokalavdelning i vårt ordenssällskap) bor åt samma håll som jag, så jag brukar köra hem honom efter våra möten. Vi pratar en hel del, han är nämligen oerhört allmänbildad, och har fuskat i de flesta i modern tid kända yrken. Bensinmacksföreståndare, ungdomlsedare, bokbindare, författare, konstnär, möbelsnickare, tapetserare, campingplatsföreståndare, biodlare och säkert många fler yrken som jag jst nu inte kommer på. Sålunda pratar vi om de mest skilda saker, som motorcyklar, Italien, choklad, akvarellteknik, kyrkorglar och teodicéproblemet. Utöver allting annat är han nämligen också öhhh, ja, vad är han nu? Inte präst, inte pastor, men någonting åt det hållet. Idag förklarade han för mig hur kyrkans män (och för den delen även kvinnor) å ena sidan kan hävda att på yttersta dagen ska vi sorteras antingen uppåt eller nedåt, och å andra sidan säger att om vi bara tar emot guds välsingnelse är det bara att hoppa på hissen upp till himlen. Dessa två påståenden står ju i rak motsats till varandra, så hur kan man hävda att bägge påståendena skulle vara sanna. Då, någonstans i höjd med Sundbyberg förklarade min käre vän och broder, att det beror på hur man tolkar bibeln. Bägge påståendena kan man i någon mån härleda ur denna, i mitt tycke allmer tvetydiga skrift. Nu förstår jag. Men blev jag klokare?

Det är rätt skönt att ibland ta sig tid att prata om lite djupare saker än senaste SM-finalen i ishockey eller vem som inte borde åkt ur let´s dance i fredags.

Dagboksblad 15 april 2008

Säg den glädje som varar för evigt. Idag har frun varit i Finland över dagen, sålunda åkte jag på hundansvaret igen. Och då gick det inte att åka Vespa till jobbet, det är nämligen svårt att ta Ia på Vespan.

Inte hann jag äta lunch idag heller. Jag levde på skorpor fram till halv fem. Efter jobbet har jag varit hos tandläkaren, hämtat hunden och sedan åkt till stan på ordensmöte. Det har varit lite mycket att göra kan man säga.

Enligt utsago har Ia haft det bra både på dagis och här hemma i kväll. Och jag har också haft det bra i kväll. Det är ganska skönt att efter en sån här dag få förskjunka in i sig själv på det sätt som ett ordensmöte innebär.

Dagboksblad 14 april 2008

Och så var man på allvar tillbaka i dagisvanorna igen. Dvs jag kan åkta till jobbet och komma hem när det passar mig, utan att ta hänsyn till någon hund. Ia har haft en bra dag på dagis, och jag har haft en bra dag på jobbet. Dessutom fick jag åka Vespa till och från jobbet. På kvällen var jag på ordensmöte, och även det var bra. Med andra ord, en riktigt bra dag på det hela taget. Det enda smolket i bägaren är att mitt espressokaffe är slut, och affären där jag kan köpa nytt stänger redan klockan 16.00 och jag är aldrig i stan före 5, så jag håller på att försmäkta.

Dagboksblad 13 april 2008

Lite sovmorgon fick jag idag. Det behövde jag efter årsmötesförhandlingar och uppträdande igår. Dagen började med en tur till förpackningsinsamlingen (efter frukosten alltså) och sedan roade jag mig med att frosta av frysen. Det är ju något som man ska göra på vintern när det är -20 grader ute, och jag har väntat på den dagen sedan i oktober förra åren, men idag insåg jag att den inte skulle komma på den här sidan midsommar, så det var bara att göra´t ändå.

Sedan åkte vi iväg på lagottopromenad. Vi ställde bilen i änden på Gärdet (vid finska ambasaden), promenerade över gärdet bort till Djurgårdsbrunn, bort längs kanalen ända ut till inloppet vid Lilla Värtan, tillbaka på andra sidan upp till Rosendals trädgårdar där vi fikade (Hannah det måste man göra när man går där, missa inte det nästa gång). Sedan fortsatte vi längs kanalen bort till Djurgårdsbron, via diplomatstaden och tillbaka till bilen. En tur på två timmar inklusive fikapaus. På vägen hem tittade vi på Hannahs nyfådda lampor från gatan när vi åkte förbi.

Väl hemma var det dags att laga mat och sätta en bröddeg. Medans jag sov middag gick fru och hund ut på eftermiddagspromenad med Ia, och som oftast gick dom till skogsdungen där Ia brukar får springa lite lös. Så även idag, men uppenbarligen fick hon något annat för sig än att promenera med frun, för hon drog iväg och kom inte tillbaka. Frun ringde hem och kallade på förstärkning. Medan jag vaknade till skickade jag iväg en förpatrull bestående av de bägge barnen i familjen. När jag vaknat hoppade jag upp på Vespan och drog iväg. Jag tog genvägen på gångvägen, (det går att köra Vespa där också. Den är rak och fin så man kan gott ligga i 70 där.) När jag kom fram hade yngsta dottern redan hittat Ia, hon var nämligen på väg hemåt så dom hade mött henne när dom kom. Hundjävel!

Nu är bröden färdigbakade, så då återstår bara att koka te och gå och lägga sig.

Dagboksblad 12 april 2008

Vaknade tidigt i morse, eller förresten vaknade var nog att ta i: Steg upp tidigt i morse och åt frukost för att kunna åka iväg till IOGT-NTO:s distriktsårsmöte. Både på nyheterna i går och i tidningen i morse hotade dom med regn idag, så jag valde bilen framför Vespan. Men på vägen dit har jag på väderleksrapporten på radion att det inte skulle bli något regn. FAN, då kunde jag ju lika gärna åkt Vespa.

Efter en hel dags förhandlingar åkte jag hem för att käka middag, och sedan begav jag mig iväg till den bloggträff lilla mamma var med och arrangerade för bloggbekanta på trädgårdsblogg.se Det var ju meningen jag skulle underhålla lite. Och det var ingen lätt sak kan jag säga. Jag lyckades aldrig överrösta prasslet med fröpåsarna, mao, jag ficka aldrig någon riktig kontakt med publiken. Jag jobbade och slet som fan, men jag lyckades aldrig riktigt fånga deras uppmärksamhet. Och det är väl klart, dom hade ju träffats för att prata med varandra och byta lite fröer eller så, inte för att lyssna på mig. Sedan var det en ganska fåhövdad publik också. Det tror jag gör det lite svårare. Masspsykoseffekten uteblir lätt när publiken inte är fler än 8, och det är jag inte van att hantera. Jag gjorde ändå mitt bästa, men det räckte inte. Fast dom verkade ha trevligt, och det var väl det viktigaste.

Tänk vad man kan hitta på internet

Nu har jag lyckats lägga till en liten mojäng längst ner till höger i bloggen. Genom att trycka på rätt ställe kan man få lyssna på lite gammal fin Blues med Muddy Waters. Det kan man minsann inte få till på bloggagratis.

Dagboksblad 11 april 2008

Idag var det första dagen på dagis för Ia igen. Jag var inte inblandad i varken hämtning eller lämning, men det lär ha varit bra på dagis. Bortsett från att vissa hanhundar har lite svårt att fatta, så Ia fick krypa in under soffan några gånger för att få vara i fred.

Nu har vi tittat på Så ska det låta, det var väl sådär, och fikat, och nu ska jag bara skriva lite och sedan damma av gitarren och fundera på vad jag ska sjunga för lilla mamma och hennes bloggkamrater som träffas i morgon.

Galapremiär

Idag åkte jag Vespa till jobbet för första gången i år. Vid ett såndant högtidligt tillfälle borde man naturligtvis vara klädd i frack och lackskor, men fracken hänger inne på templet, så det blev odödlighetskostymen i stället. Fullt MC-ställ med andra ord. Kanske lika bra, för jag känner mig lite ringrostig såhär på årets första tur. Men skönt var det.

Dagboksblad 10 april 2008

Fy fan vilken dag. Snacka om att känna sig otillräcklig. Åka tidigt till jobbet, jobba en liten stund, gå på ett möte och bli förbannad på inköpare (som vanligt), åka hem och sitta i ett telefonmöte där jag får höra att företaget jag arbetar på struntade i att vid en chefstillsättning nyligen kalla de fackliga företrädarna till förhandling (som dom enligt §11 i MBL är skyldiga att göra). Dom glömde bort det (Utläses "dom sket i det för det var väl inte så viktigt"). IDIOTER! Sedan promenera med hund, vilket inte är så lätt när man är förbannad, käka lunch, stressa tillbaka till jobbet, förbereda möte, hålla möte, prata med folk om möte i morgon bitti och sedan åka hem, utan att ha hunnit göra hälften av vad jag borde gjort. Nu har jag suttit hemma och jobbat i två timmar också, så jag är inte ohjälpligt efter.

Frun kom hem igen, och har nu i kväll badat Ia. Det är nämligen önskemål att man badar sin hund och försöker tvätta bort så mycket löplukt som möjligt innan hon kommer tillbaka till dagis igen. Hon ska nämligen dit i morgon, då har hon varit borta i de stipulerade tre veckorna. Skönt.

Välkommen ut ur mörkrummet

Nu har jag fått klart lite bilder. De finns att beskåda på min fotoblogg. Titta gärna på alla tre bilderna från denna dag.

Dagboksblad 9 april 2008

Och så var frun i Finland igen. Men jag har i alla fall fått jobba hela dagen. I morgon blir det värre. Riktigt illa blir det, för jag har flera viktiga möten på jobbet. Ikväll har jag varit på IOGT-NTO-möte, och när jag kom hem gick jag en promenad med Ia i det mysiga vädret. Och redan nu har padd- eller om det är grodsäsongen börjat. Igår såg vi en överkörd groda (elller padda) på vägen, och idag såg jag en levande. Som tur var såg inte Ia den.

Nu när jag sitter vid datorn för att skriva och jobba lite med bilder, märker man att aktiveringen av hunden inte varit den bästa idag. Hon pockar oupphörligt på min uppmärksamhet. Och det är sånt som är så fruktansvärt irriterande och stressande. När man så välbehövligt, vid dagens slut försöker få lite tid för sig själv, så står det en hund bredvid en och vill att man ska göra något. Det är inte lätt att vara sansad och behärskad då.

Har DN sålt sig till alkoholkapitalet?

Som nykterist har jag ibland lite svårt att hålla käft när det framhävs att alkoholen är bra. Nu senast läser vi i DN att vin kan skydda mot demens. OBServera det står "vin kan (min kursivering) skydda...". Det är alltså inte säkert, och det är definitivt inte klarlagt att det är alkoholen som skyddar. Det är troligare att det är ämnena i druvsaften, eftersom samma effekt INTE uppnåddes med motsvarande konsumtion av öl och starksprit. Alltså KAN det gå lika bra med alkoholfritt vin, det finns det inget som säger emot.

Däremot VET MAN MED SÄKERHET att alkohol leder till skador på hjärna och lever. Bl a. Man vet också att 200.000 barn i Sverige växer upp med alkoholmissbrukande föräldrar. Varför gör man bara stora rubriker när det upptäcks att alkoholen har positiva effekter? Jo kanske för att de negativa absolut inte är några nyheter. Dem har nykterhetsrörelsen påpekat i Sverige sedan 1879, då den första nykterhetslogen bildades i Göteborg.

Dagboksblad 8 april 2008

Fan vad kallt det är. Jag trodde våren hade kommit.

Även idag har jag fått jobba hela dagen utan att behöva tänka på någon hund. Rätt bra, för det är en del att göra på jobbet. Hemkommen var det också en del att göra. Laga middag till exempel. Sedan var det bara att bita ihop och masa sig ut i det eländiga vädret. En halv grad, nederbörd i 45 graders vinkel på grund av blåsten och ganska mörkt. Men trots detta så lyckades frun, hunden och jag att vara ute i drygt en timme. Vete fan hur det gick till. Det kanske var tanken på fikat när vi kom hem som höll oss uppe. Nu är emellertid vi fikade, hunden duschad och jag placerad framför datorn, och ska strax fortsätta arbeta med bilder. I morgon drar frun till Finland igen, så då blir det lungt och skönt. NOT (som det så trendriktigt heter sedan svenka folket lärt sig av Björn Gustavsson). Det bästa med tjänsteresorna till Finland är att frun kan handla skattefri sprit choklad på flygplatsen, så det får fungera som kompensation.

Dagboksblad 7 april 2008

Och tro´t eller ej, men idag har frun inte varit på tjänsteresa, och jag har kunnat jobba hela dagen. Fast Ia fortfarande löper.

I stället för att promenera fru och hund efter middagen fick jag stanna hemma och hjälpa yngsta dottern med hennes läxor. Matematik var det, och jag kunde det hon hade i läxa. Fantastiskt. Sedan hjälpte jag henne med ett slags specialarbete. Dom ska skriva ihop ett antal sidor om något valfritt, men såvitt jag kan förstå bör det vara någon slags historisk händelse eller så. Andra världskriget eller så. Men hur kul är ett krig på en skala? Hon har i stället valt att skriva om hur ungdomskulturen växte fram på 50-talet i allmänhet och i Sverige i synnerhet. Så det har vi pyssla met också. Nu har äntligen mörkrummet datorn blivit ledig, och jag ska strax fortsätta med mina bilder.

Mass(k)slakt

När jag gick till bussen i morse (näe, det var för regnigt och kallt för att köra Vespa) såg jag hundratals daggmaskar som kravlade omkring på asfalten. Vad fan gör dom där? Dom ska ju vara i komposthögar och göra nytta. Och eftersom dom kravlade omkring på vägen var det ganska många som var överkörda av bilar. Frågan är om yngsta dottern kommer kunna gå till skolan idag?

Dagboksblad 6 april 2008

Det är klart att vi sov lite längre i morse eftersom vi var ute och slarvade igår kväll, men inte så väldigt mycket längre. När vi hade petat i oss frukosten och röjt lite hemma begav vi oss iväg på promenad med Ia. Vi tog bilen att satte kurs mot det kända naturreservatet Järvafältet, strax norr och Stockholm. Där promenerade vi, fikade vid en raststuga, promenerade lite mer och så åkte vi hem. Det är oerhört fint ute på Järvafältet, men om man väntar några veckor tills lövsprickningen kommer igång på allvar, då jävlar, då är det fint.

Lite kloklippning och pälskamning blev det på eftermiddagen, och efter middagen blev det en promenad runt byn. Nu har vi tittat på TV och fikat, och alla har lagt sig utom jag. Jag ska sitta en stund vid mörkrummet (eller vad det nu kan heta när man photoshopar) och sedan ska jag fortsätta läsa om porträttfotografering.

Dagboksblad 5 april 2008

Nu börjar det likna någonting. Med vädret alltså. Därför plockade jag fram mina vespor idag. Både 50cc och 125cc. Jag drog en repa på 50cc, åkte och tankade och fyllde på luft, och så körde jag en sväng. Skönt!! Den stora Vespan ska jag dra igång i morgon. Och så snart jag hinner ska jag åka in till Vespaservice (en av de bästa Vespahandlarna i Stockholm) och byta in mina bägge Vespor mot en modell större, 250 GTi.

Medan jag roade mig med Vesporna var fru och hund ute på långpromenad. När dom kom hem var dom TRÖTTA! Till middagen kom en av mina arbetskamrater. Innan han kom bestämde vi oss för att testa en liten grej. Ia har ju en egenhet att skälla ut alla som kommer in till oss, men nu var Ia och frun ute och mötte min arbetskamrat redan på garageuppfarten, och si, det blev en helt annan sak. Ia skällde inte ett endaste dugg. Och egentligen är ju det precis enligt vad läroböckerna lär ut, så det var väl inget konstigt att det fungerade.

Efter middagen begav vi oss (förutom Ia och yngsta dottern som stannade hemma, och äldsta dottern som var på distriktsårsmöte i UNF (Ungdomens NykterhetsFörbund)) iväg till Stampen för att lyssna på lite god rockabilly från Västeråsbandet Go-Getters. Rockabilly är ju inte Blues, men man kan inte käka oxfilé jämt. Och även hamburgare är gott. I synnerhet om den är vällagad. För er som inte kan stilla er nyfikenhet förrän ni fått höra lite god rockabilly, är det bara att föja denna länk. Sent kom vi hem, och trötta var vi, men jävligt nyktra. Och vi kommer må himla bra i morgon bitti, vilket är mer än vad man kan säga om några av de andra besökarna på Stampen.

Dagboksblad 4 april 2008

Fy fan vilken dag. I alla fall mätt på ett visst sätt. När jag kom hem från jobbet föll jag ihop i soffan och sov i drygt en timme. Uppenbarligen har dagen varit oerhört ansträngande. Åkte till jobbet tidigt i morsen, satt i möte i två timmar, åkte hem, promenerade hund i 1,5 timmar, käkade lunch, försökte jobba lite, åkte tillbaka till jobbet, satt på möte en timme, skrev en rapport och åkte sedan hem. På vägen hem var jag så jävla trött så jag höll på att somna flera gånger. Inge bra när man kör bil.

När jag piggnat till lagade jag middag, röjde köket, slapp gå ut med hunden eftersom frun kommit hem igen och kunde göra det, läste en bok och sedan var det dags för så ska det låta. Nu ska vi dricka en kopp kaffe, äta nybakade maränger (det blev en massa äggvitor över när jag gjorde Wallenbergare till middagen) och kanske en bulle, och sedan tänker jag nanna kudden.

Väderprognos

Jag brukar väldigt sällan läsa väderprgonosen i tidningen för att ta reda på vad det blir för väder. Titta på presenentationerna på TV eller lyssna på radio gör jag än mer sällan. Men efter en liten rundvandring på jobbet alldeles nyss, har jag insett attt det finns ytterligare ett sätt att ta reda på vad det blir för väder i dag. På väldigt många anslagstavlor som sitter utanför folks rum, står det "Fredag: Jobbar hemifrån". Eftersom det var så många som tänker jobba hemifrån idag är jag övertygad om att det är lovat fint väder. Varför annars skulle folk "jobba hemifrån"?

Livet hänger i en skör tråd

I tisdags fick jag höra att av en chef på jobbet att en av hans underställda, tillika min arbetskamrat, ävenså styrelsekamrat i fackföreningen, och sist men inte minst käre vän och broder i ordenssällskapet, hastigt hade fått bege sig till Skottland. Han dotter hade råkat ut för en allvarlig trafikolycka där, och "det gällde att hinna fram i tid". Jag vet inte så mycket mer om vad som hänt, men eftersom "det gällde att hinna fram i tid" kan det väl nästan bara betyda en sak. Jag vet inte alls hur gammal dottern är, men gissningsvis någonstans mellan 20 och 30. Snacka om att ens liv kan raseras totalt på bara några sekunder. Jag får ont i magen och börjar darra i benen bara jag som hastigast försöker tänka mig in i hans situation. Något värre kan bara inte finnas.

Turligt nog har min käre vän och broder en bra chef. Chefen har redan börjat fundera på hur han ska rehabilitera. Han har kontaktat företagshälsovården och letat fram samtalsstöd, han har pratat med mig för att få en allsidig bild och förstå hur han bäst ska kunna vara ett stöd. Bra tycker jag. Fler sådana chefer.

Dagboksblad 3 april 2008

Och så har frun rest på tjänsteresa igen, och dagen har varit allt annat än rolig. Efter frukost satte jag mig vid datorn för att arbeta. Efter någon timma var det dags för morgonpromenad med Ia. Hemkommen från den hopp in i duschen och så iväg till jobbet för att presentera mitt projekt för styrgruppen. Sedan en sedan länge inbokad lunchdate med en arbetskamrat, och så hem för att lufta hunden. Precis så som man inte ska göra. Kom hem halv ett, släppte ut henne i trädgården, lekte en stund, gick in, gav henne mat, lekte lite mer och så iväg en halv timme senare. Det kändes INTE bra kan jag säga. När jag kom hem hade Ia blivit gladare än hon brukar bli, och hon var både glad och gosig hela tiden jag var hemma. Då var det inte speciellt lätt att säga hej då och åka iväg. Och appropå att förmänskliga sina hundar, när Ia slickade mig i ansiktet när jag skulle åka kändes det ändå som hon sa "Åk du, det ordnar sig. Det dröjer ju inte mer än två timmar innan det kommer hem barn från skolan."

När jag kom hem efter jobbet var det dags att laga middag, åka och handla, promenera hund, tömma diskmaskinen (varför är alltid diskmaskinen full och inte startad när man ska lasta in den stora middagsdisken?), lasta in middagsdisken och sedan sätta sig här framför datorn. Ska nog försöka läsa lite om porträttfotografering innan jag somnar också.

Dagboksblad 2 april 2008

Och så ytterligare en dag utan hundgörat. Har passat rätt bra med tanke på hur det är på jobbet. Jag hade inga åtaganden ikväll, utan kunde sitta i lugn och ro och arbeta och förbereda mig inför morgondagens möten. Dessvärre innebar det att jag missade hundpromenaden, men det är sådant man får offra, i synnerhet som frun åker till Finland i morgon bitti, för att komma hem på fredag kväll. Hurra, vad roligt, eh.....

Dagens hundlärdom är följade. Det är lättare att förhandla med en lagotto om att släppa ett plastlock till en glassbytta, än att släppa en burk med armens hudsalva.

Fy fan va ja e bra

Som meddelats tidigare på denna blogg, ska jag börja nytt arbete. Tidpunkten har varit lite diffus, för det har varit problem att hitta en ersättare till mitt gamla jobb. Nu har emellertid chefen bestämt sig för vem han vill ha, och vem är det då? Någon okänd stjärna. NÄ, det är han som jag föreslog som min ersättare redan samma dag som det blev klart att jag skulle byta jobb. Tänk så mycket enklare det skulle blivit och så mycket snabbare det skulle gått om man bara lyssnade på mig och gör som jag säger.

Det är brukligt på min arbetsplats att man gör revisioner eller granskningar på de pågående projekten. Det projekt som jag leder har just blivit granskat och i eftermiddags fick jag rapporten. "Executive summary: The auditors did not find any serious problems, but we can se a risk in changing the project managers within different areas". Ett ganska bra omdöme. Inga allvarliga problem, men byter man ut projektledaren (och några delprojektledare) är det en stor risk för projektet. När det görs en sådan här revision brukar man ibland ha i uppdrag att specialgranska något visst område. Jag hade bett auditörerna titta extra noga på projektorganisationen. Som den minnesgode (och framför allt intresserade) läsaren vet, har min projektorganisation varit föremål för både kritik och granskning ett flertal gånger. Därför ville jag att man extra noga skulle granska just detta område. Reslutatet av den granskningen visar att organisationen är extremt lyckad, och speciellt de personer som arbetar under de chefer som varit absolut mest kritiska till min organisation, är de som är mest nöjda. Det var ju det jag visste, och därför jag organiserade mitt projekt på det sättet.

Fy fan va ja e bra!

Sedan har jag också skällt ut en inköpschef idag. Det kanske inte var lika bra, och framför allt inte speciellt taktiskt. Men rätt skönt

En vänlig blick som aldrig dömer

I senaste numret av Accent, IOGT-NTO-rörelsens tidning, kan man läsa en artikel om hur bra det är med hundar. Något som vi hundägare redan visste. Men här kan man också läsa om vilken betydelse hundar kan ha i vården av tunga missbrukare. Och det visste vi kanske inte, möjligen kunde vi ana det, och när man läst artikeln förstår man. Läs den, den finns här.

Dagboksblad 1 april 2008

Äntligen har jag fått jobba full dag. Och sedan ge mig ut på egna begivenheter på kvällen. Det var ordensmöte idag. Det var trevligt som alltid.

Frun fick ta hand om hundgörat. Det gjorde hon genom att rusa upp mitt i natten för att vara på jobbet klockan 6. Jobba några timmar, åka hem och käka lunch och promenera hund, åka tillbaka till jobbet, jobba sent som fan, komma hem, äta middag, promenera hund och sedan mer eller mindre stupa i säng. Enligt utsago promenerades det en väldigt fin sväng efter middagen. Och när jag sent omsider kommer hem, återstår inte mycket för mig heller, förutom stupa i säng.